United States or Malaysia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Då var det muntert lif, när hertig Johans öltunnor runno, och slottet genljöd af drickspengar, och jag var en ung och behändig slottsdräng med en flicka på hvart finger. Jag hade inte väl hunnit gifta mig, så kom där ett bref från kung Erik i Sverige, hertig Johans bror, och hertigen kom bak lås och bom.
Han kände dessutom liksom ett slags förebråelse, och det fast Lotta sof... Nej, in ville han icke gå. Icke i stugan. Hvart han gick, tyckte han sig höra något ovanligt. Någonstädes måste han gå för att komma ifrån det på en stund. Något skymtade fram, rörde sig. Det gick förbi huset, vacklade, som om det haft svårt att gå, stannade vid gärdet, och så försvann det.
Men Alma fattades af en ny ångest. Hon fruktade att Nymark skulle tala om det för John, berätta allt.... Hon försökte lyssna på deras samtal, men kunde ej tydligt urskilja något, ty hon darrade så häftigt, tankarna voro förvirrade och det svartnade för hennes ögon. Hon väntade hvart ögonblick, att John åter skulle visa sig i dörren och med stränghet fordra räkenskap af henne.
Men säg ett ord blott, mana, och vi följa dig, Befall oss, för oss, hvart dig lyster, blif vår kung! Du är oss kär, vi hylla dig, vi känna nu, Hvad du i hjärtat gömmer. Dina handlingar Oss varit lika många prof af ädelmod.
Sitt ned, kusin, hvad nytt?» Med undran hörde Schana kusin Lamströms berättelse om kaktusväxten, som fått en knopp. Aldrig hade hon tänkt sig, att hon skulle få upplefva detta! Hvart femtionde år! Tänk, att det var femtio år sen! Hon mindes den dagen, som hade det varit helt nyss. »Jag minns alltihop jag med, du!» sade fru Lamström. »Jag var sjutton år och bodde hemma.
Bortom land och sjöar. Hvar är kyssen? Ack, blott i min längtan! Ax vid ax på åkern vagga, Korn vid korn i axen gömmas; Så hvart flyktigt ord, du fällde, Växer i mitt trogna hjärta. Grymma, otacksamma gosse, Odlarn går att bärga tegen, Men du sår blott, du, och skörden Lämnar du åt himlens fåglar, Lämnar du åt snö och vindar.
EUBULOS. Så kall, så liknöjd, så förståndig, och likväl Så ung ännu! Hur vinterstelt är ej hvart ord Från dina varma läppar, mer än om det ren I lustrer frusit under hvitnad hjässas snö. Ve, ve din lott, den ungdoms öde, som lik dig Grott upp att skåda Salamis, som nu det syns. Ack, arma vinterplantor i ert fosterland!
Och slutligen sa jag, att hade hon den minsta gnista af kärlek till de små eller medlidande med Esbjörn, skulle hon rymma och det i denna natt, och ville hon, så skulle jag ge henne respengar, så hon skulle kunna ge sig af till Amerika eller Köpenhamn eller hvart som helst, där hon kunde lefva efter sin lust men utan att göra de sina olyckliga. Hon stod en stund, och ögonen flammade på henne.
Ila hitåt, ila ditåt, Du är här min, du är där min. Hvart som helst du må ta vägen Hur som helst du är min egen. l det friska gräset bette skymmeln, Betar där en stund och därpå hör han, Huru flickan beder till sin moder: "Gif mig ej åt den, jag ej kan älska!
LEONTES. Det tycks, som skulle lifvets gnista sofva djupt Hos denne yngling, om ej böljan ren den släckt. Gå, red i skuggan under pinien här en bädd Af löf och mossa, där han hvila får, till dess En gud kanske ur dvalan väcker honom opp, Ty vi försöka fåfängt. HYLLOS. Furste, öppet vill Jag tala ut min mening, fast du väja tycks Hvart ord, som rör din fader. Vet då: hatad är Leiokritos på denna ö.