United States or Liberia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Fågel, fågel, när de späda snart Börja sina fjädersegel lyfta, Led utan tvekan deras fart Till en nejd, dit inga stigar syfta! Bygg och lär dem bygga där i ro Nästa sommar hvar sitt lilla bo! Himmel, hvilken afton, hvilken färd! Ser du holmens lilla blomstervärld? Goda Nana, i dess lunder Sjunga fåglar kvällens under. Hvila rodden, låt oss vagga Dit i land!

Snickaren, som just börjat arbetet den vagga, som Myro ville skänka åt sin lille älskling, Rakels son, kunde icke lämna någon upplysning. Men han skakade huvudet och menade, att det värsta hade hänt; han hade väl blott en enda gång sett den stackars judinnan, han tillfälligtvis mötte henne i trappan, men han märkte i hennes ögon någonting, som han först nu riktigt begrepe.

Och ängeln talade om för mig, att förra året stod här samma ställe en annan julgran; men i stället för en vagga stod här en liten kista. Och föräldrarna gräto bittert och ville icke låta trösta sig, förrän ängeln sjöng för deras hjärtan sången om det dyra Jesusbarnet. blefvo de åter stilla och villiga att återlämna sitt barn i den himmelske faderns händer.

Individerna av den orientaliska typen känna sig naturligt dragna till det reaktionära lägret, den tillbakaskådande världsåsikten, vars paradis blomstrade vid människosläktets vagga; de av den hellenisk-västerländska typen välja lika ovillkorligt det progressistiska lägret, den framåtskådande världsåsikten, vars paradis är ett tillkommande Guds rike, för vilket civilisationen skall rödja rent.

Deraf kom hon ihåg, att de hade nästan alls ingen mat hemma för denna dag. Hellu måste bege sig ut med sin påse. Men dröj inte länge, varnade hon, och stanna inte i köken, utan kom bort, om de inte gerna vilja ge. Knyt den der ullduken kring ditt hufvud, att dina öron hållas varma. Sjelf satte sig Mari att vagga.

"Ja, är det", sade en yfvig, grönskande julgran. "Jag stod i ett vackert rum bredvid en vagga. Föräldrarne sutto bredvid och sågo än mig, än deras lilla julgåfva, som låg i vaggan, ett litet rödkindadt barn. De voro tysta, ty deras lille älskling sof, men ängeln, som satt gömd i mina grenar, sjöng en ljuflig julsång för deras hjärtan.

Gutten satte sig långbänken, spejade med flyktig blick bort öfver bäddarne; de upphängda klädningarna fångade hans uppmärksamhet, och han tycktes grubbla starkt öfver meningen med dess draperier, dock utan att kunna lösa gåtan. Flyttade han blicken till våra öppet gapande renslar, och hans ställning liknade en kycklings, som djupsinnigt betraktar det äggskal, som varit hans vagga.

Och blir hon murad in i grundvaln. I sin vagga hämtas henne barnet, Och hon ger det näring hela veckan; omsider sviker henne målet. Men åt barnet flöder föda ständigt, Och det närs vid barmen hela året. Än i denna stund sker samma under. Ännu flöder mjölk där och för svaga Mödrars näringstomma spenar läkdom. Tsar Lasar satt vid sin aftonmåltid, Vid hans sida Militza, tsarinnan.

Bortom land och sjöar. Hvar är kyssen? Ack, blott i min längtan! Ax vid ax åkern vagga, Korn vid korn i axen gömmas; hvart flyktigt ord, du fällde, Växer i mitt trogna hjärta. Grymma, otacksamma gosse, Odlarn går att bärga tegen, Men du sår blott, du, och skörden Lämnar du åt himlens fåglar, Lämnar du åt snö och vindar.

Rosina satt tyst vid sitt barns vagga och vyssade sakta. Slutligen steg hon upp, gick fram till mannens bädd, jemkade den till ett beqvämt läger och strök med sina mjuka varma händer sakta och smekande utefter hans lockar, och det tycktes, som om han deraf känt ett omedvetet välbehag.