United States or Armenia ? Vote for the TOP Country of the Week !


säger HERREN: Eftersom Moab har trefalt förbrutit sig, ja, fyrfalt, skall jag icke rygga mitt beslut: eftersom han har förbränt Edoms konungs ben till aska.

Närhelst hon mindes den första kyssen, föreföll den henne som ett ondt varsel, och närhelst detta samma åter uppenbarade sig i hennes trolofvades smekningar, skyggade hon. En gång ville hon bryta förlofningen. Hon hade fattat sitt beslut efter en hårdnackad inre kamp, ty inom henne brottades två starka makter, en som lockade, en som skrämde.

Unga änkor är ju kända för sina nycker och ställa stora fordringar omgivningen, i synnerhet den manliga. Men det får vara måtta med allt! Jag ska genast tala med herr Brut. Hon reste sig för att verkställa sitt beslut. Men fru Olga ställde sig i vägen för henne och hon tog henne i armen och tryckte den hårt att det närmast liknade en nypning.

Mitt beslut var hastigt fattat, jag måste bli bekant, och som jag icke kunde finna något annat sätt i en hast tog jag upp en femma, steg fram, hälsade och frågade om hon tappat den. Hon smålog, kastade en hastig blick i sin väska och svarade, att den inte var hennes. Sedan var det ju lätt att fortsätta, och jag lyckades följa henne ett par kvarter tills hon skulle in i en butik.

Länge satt han , utan att som nyss förut, med varsamma, enkla frågor eller små deltagande uttryck uppmuntra gossen att öppna sitt hjärta. Till sist reste han sig upp. Det lyste ur hans ögon som af ett fattadt, heligt beslut. "Det är icke verk af människor eller en slump, som fört dig i min väg gosse. Det är Guds verk och vilja.

Ja, han fattade ett ögonblick detta beslut, men kom han att tänka sina fosterföräldrar, vilkas ålderdomsstöd han var, och mot vilka han hade heliga plikter att uppfylla.

Efter en stunds ytterligare diskussion fattade maskinpersonalen vid Fälanda Bondåkra järnväg definitivt beslut att strejka, och tågade mangrant upp till trafikchefen, diversehandlare Erikson, för att meddela den remarkabla nyheten. Johansson steg in i Erikssons butik med Fröjd diskret i bakgrunden. »Gudagen», sade trafikchefen, och snodde ihop en strut av tidningspapper. »Va vell I för något

Han hade under denna tid gått sjuk av tvivel och oro, huruvida detta vore rätt inför Gud eller icke. Men orden: »låten barnen komma till mig» hade natt och dag genljudit i hans själ och slutligen kommit hans beslut att mogna. Vad sedan hänt, det visste Klemens.

Kunde han inte helt enkelt avsäga sig sin morfars pengar? Kunde han inte säga nej, de kommo och erbjödo honom rikedomen, säga, att han inte ville ha den och att de fingo göra med den, vad de ville? Men ej heller detta beslut hjälpte. Ingenting hände... För några dagar greps han av panik.

Hon skakade blott hufvudet, alltför vemodig att kunna bruka ord. Har du icke fattat ditt beslut än? Icke heller nu svarade hon med ord; men han förstod henne. Tiden rinner, sade han. Om ett par år äro vi gamla, båda två. Tänk det.