United States or Åland ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och hon sitter nu i toppen Af en enslig björk på ängen, Pickar sina fjädrars skimmer, När två furstesöner nalkas. Och den ena fursten stannar, Och han talar till den andra: "Sakta, Dmitri, ser du dufvan, Lös din ädla falk, min broder!" Och den mulne Dmitri svarar: "Parkens ägare är dufvans; Din var ständigt första lotten, Voldmar, jag är van att följa."
Han dröjde, tycktes vänta ett svar, men stum Furstinnan satt, han såg det och vidtog än, Hans röst var vågens röst, då i storm den slår Mot klippans barm och brytes och suckar dof: "Från barndomsåren var jag din mulne son, Den andra, ständigt, ständigt den andra blott; Jag såg min broder ljusna i ljus, jag själf Blef mörk, men bar mitt mörker för mig och teg.
Till sin dödsbädd deras fader nyss Båda kallat, talt i frid och sagt: 'Mulne Dmitri, du min yngre son, Du skall lefva med din moder här I mitt glada slott vid Volgas flod; Glade Voldmar, stolte yngling, du Skall bebo vårt stamgods, sprida ljus I mitt mulna slott invid Moskva. Så han talat, arfvet skiftadt är.
Till dig jag flyr, o furste, unnan farans hot; Hos dig jag finna skall beskydd, Ditt eget ädla hjärtas nåd skall rädda mig Ifrån din broders falk och din." En blixt af purpur flammar opp på Voldmars kind, Dock utan svar en vink han ger Sin mulne broder, och i slottets salar snart För skaran fursteparet döljs.