United States or Switzerland ? Vote for the TOP Country of the Week !
Men du skall stanna här en tid, så att vi tillsammans kunna ordna denna angelägenhet. Den är af stor betydelse." "Må det ske, såsom du befaller", sade Frumentius tacksam, "men jag beder dig uppehåll mig icke länge. De behöfva mig därborta, och äfven mitt hjärta längtar efter mina vänner." Kort tid därefter firades i den kristna kyrkan i Alexandria den högtidliga invigningen af en missionsbiskop.
Med myndighet och makt befaller han ju de orena andarna, och de fara ut.» Och ryktet om honom spriddes åt alla håll i den kringliggande trakten. Men han stod upp och gick ut ur synagogan och kom in i Simons hus. Och Simons svärmoder var ansatt av en svår feber, och de bådo honom för henne.
Peltonen rynkade ögonbrynen och tuggade kraftigt sitt hårda bröd. Och det står en menniska inte ut med. Jag vet att du gjort något ondt med patron, ja det säges öfverallt, och jag vet att du gifvit pant på att lyda allt det fanstyg han befaller dig att göra.
En gulgrå dag efter middagen omkring etttiden envisas min lilla Christine att få följa mig till min stuga, dit jag beger mig för att få min vanliga middagslur. Omöjligt att stå emot, och jag ger vika för hennes böner. När vi kommit dit upp, befaller min Christine fram pennor och papper. Vidare ger hon order om tavelböcker. Och jag måste gå henne tillhanda, förklara, rita. Inte sova, pappa!
Hans sjunde ord, så fullt af frid, Hjälp, Gud, oss i vår sista strid Det i vår suckan blanda: "I dina händer, Fader blid, Befaller jag min anda." N:o 161. Kristus i grafven. Kom tyst, kom tyst, han hvilar nu, Stör ej hans ro, hans sömn är ljuf På mycken vedermöda; För kamp på jorden fann han frid I grafven hos de döda.
Jag befaller dig att taga kristnan, man. Det är jarlen, som talar. Varför plågar du mig, Folke? Hallsten tog om korset och förde det åt sidan. Låt honom vara, jarl. Han har levat efter sitt förstånd, och han är uthållig. Hallsten, du har det bästa hjärtat av er tre, viskade Folke Filbyter.
Det är den nya makt, som smyger sig efter oss in i hemmen och ut i markerna och sliter tungan ur munnen på oss och hjärtat ur brösthålan och befaller oss att vara döda som stenar. Var äro nu de raka och stolta bondkvinnorna, var männen, som stodo med sin båge vid gårdsgrinden och trygga svarade för egna gärningar? Jag missunnar dig din ovetenhet, unga herre, och jag skall säga dig, vad det är.
Furst Voldmar såg med nåd Den åldrige och talade och sade: "Vladimir, från mitt slott I morgon ren af tunga värf jag kallas, Jag får ej dröja kvar, Att ej ett oblidt öga ser min lycka. Men du skall lefva här, Din trohet här skall härska i mitt ställe Hvad du befaller, skall I slottet ljuda som min egen vilja.
En helig, oafvislig plikt befaller mig Ej blott att lämna honom ostörd själf, men ock Att skydda honom, vända hvarje våda af, Som kunde hota honom från ett annat håll. Väl vet jag, att min välfärd, ja, långt mer än den, Mitt offer blir på Dikes helga altar nu. Men hvad jag ägt och äger och förlora kan, Hvad gäller detta, då det vägs mot hennes bud?
Så låt oss nu gå tre dagsresor in i öknen och offra åt HERREN, vår Gud, såsom han befaller oss.» Då sade Farao: »Jag vill släppa eder, så att I kunnen offra åt HERREN, eder Gud, i öknen; allenast mån I icke gå alltför långt bort. Bedjen för mig.