United States or Austria ? Vote for the TOP Country of the Week !


Min bror vill jaga, min ädle gäst Vill pröfva min park en stund, folket samlas, vi komma snart, Nu följer oss ingen här!" sagdt, frustande gångarns rygg Han kastar sig vindsnabb opp. Furst Dmitri tyglar sin stolta hingst Med fradgiga betsel ren, Sin falk han bär sin höjda hand, Hans broder emottar sin, Och vagnen rullar i damm sin kos, Och skarorna fly med den.

Han berättar just som jag vill det, lugnt och stilla utan att själv märka poängen och det karaktäristiska i en historia. Han överlåter godhetsfullt den saken åt mig. Vinden friskar i och sjön börjar hög. Båten rullar och snart är däcket tomt. Genom salongens ruta ser jag vatten och himmel mötas, för att i nästa sekund åter isär.

Den som gräver en grop, han faller själv däri, och den som vältrar upp en sten, honom rullar den tillbaka. En lögnaktig tunga hatar dem hon har krossat, och en hal mun kommer fall åstad. Beröm dig icke av morgondagen, ty du vet icke vad en dag kan bära i sitt sköte. en annan berömma dig, och icke din egen mun, främmande, och icke dina egna läppar.

Och mitt i stadens centrum kan man en lång minut stå ensam och förvånad och lyssna till ljudet av en vagn, som rullar någonstädes flera gators avstånd, eller man kan undrande se ut över torget och låta ögonen följa de människoskuggor, vilka tyst och rätlinigt glida fram genom skymningen som ett osynligt snöre.

Gör falken färdig, min hvita falk Skall blänka i skyn i dag!" Moskva, du gula, du lugna flod, Hvad dån vid din blomsterstrand! Ett dammoln rullar i hvirflar fram Och brusar förbi din våg. Är det af hjordar en mättad här, Som stormar till stallen hem? Är det orkanen, som hvälfver vild Den glödande vägens sand? Hur lämna hjordarna lundars skjul, solen är högt ännu?

Rulla i åkern, söta Henrik! bad hon med hufvudet sned, det är lustigt när du rullar, du ser ut som en stor, hvit, våt katt. Går du i hafren, blir jag glad. Heikki slängde öfver gärdet, tog ett stort skutt och kom hufvudet rakt in i hafrelandet.

Han sköt undan glas och tallrikar, vek upp duken, lade den digra läderväskan bordet, öppnade låset, varvid väskan sprack upp med en smäll och gav ifrån sig papper i stinna rullar och buntar. Mor i Sutre sin stol följde med andäktig uppmärksamhet hans förehavanden. Gästgivarn vaktade med bister min sovkammardörren.

Han hade inte väntat sig ett svar som stod i oproportionerligt förhållande till hans fattningsgåvor och som vanligt i sådana fall tillgrep han maktspråk. "Hänn får inte lov att rulla apelsin här", sade han. "Jag rullar inte", svarade Bergfeldt milt. "Det är apelsinen som rullar själv." "Men det va hänn, som satte den i gång!" röt konstapeln eldröd i ansiktet. "Nej", svarade Bergfeldt.

Der, när Ammons hand förtryckte Herrans folk och till sig ryckte Jacobs arfvedel och stad, Fädrens Gud åt de förskräckte En förlossare uppväckte, Jephtha, son af Gilead. Der Hans dotters barndom grydde; Innom dessa ängder flydde Jungfruns dag ljuft och lätt, Som bland palmbetäckta kullar Kisons silfverbölja rullar Hädan Israëls slätt.

Fläkten susa: "Fallna flicka!" Rönnen sucka: "Svikna flicka!" Svalan sjöng: "Hvar är din stolthet?" Sparfven: "Hvar är nu din glädje?" Svanen speglas ren i sundet, Knipans hvita vingar hvina, Lärkan höres högt i höjden, Spofvens rop kring kärret rullar, Våren samlar sina skaror, Får sin fågelflock tillbaka, Väntar dem med sol och värma, Lockar dem med långa dagar.