United States or Antigua and Barbuda ? Vote for the TOP Country of the Week !


Han reste sig och gick fram till stugan. Det såg ut som om man redan lagt sig därinne, de snövita jalusierna var tätt dragna för fönstren. Kunde man sova härinne trots allt? hörde han plötsligt slagen av en slägga och spratt till. Han följde stigen åt det håll varifrån ljudet kom och smög sig sakta fram till stället.

Skyndande kom hon gården och följde den banade stigen, Mödosamt letande väg bland hopade drifvor i mörkret; Först hon herrskapsbyggningen nalkades, höjande blicken, Såg hon och kunde ej tro sitt öga en främmande anländ; Än med flämtande spann stod hög kursläden vid trappan.

Jag är heller inte modig, som jag låtsades nyss i min förskräckelse, men jag tänker alltid min syster och hur hon skulle ha gjort. Och henne försöker jag att likna. Hon skulle inte ha flytt för Inge. Nej, hon skulle inte ha flytt. Hur kunde jag tänka det? Nu sade du något, som tvingar mig att vända. Hon vände själv hästen och de följde bakom henne stigen.

Ja, mycket ömkar sig mitt hjärta över honom; jag måste förbarma mig över honom, säger HERREN. Sätt upp vägmärken för dig, res åt dig vägvisare; giv akt vägen, stigen där du vandrade. Och vänd tillbaka, du jungfru Israel, vänd tillbaka till dessa dina städer. Huru länge skall du göra bukter hit och dit, du avfälliga dotter?

Hon grät länge, och när tårarna tröto jämrade hon sig ännu, tills all kraft strömmat ur hennes kropp, och saknaden föll i vanmakt med ett kvidande. En femtonårig pojke kom vandrande framåt stigen från Tibblehållet, stannade och lyssnade. Hvad var detta för ett ljud?

"Ante, hjälp farfarn, han går lika illa, som mor gick sistone", hviskade Maglena. "De är farligt halt ute bron." Ante gick långsamt, som skamsen efter den gamle. Men när han kom ut, där ingen gjorde narr af honom, tog han fast tag om gubbens ena arm och hjälpte honom varsamt ner för trappan utför den hala, knöliga stigen, som ledde till den lilla stuga där han bodde som födorådstagare.

Store skapare, förlåt det, Se ej, gode Gud, med vrede, Att ofta i ditt tempel Jag honom äfven tänker! Hundra vägar har min tanke, Tusen att till honom hinna. Blott det sämsta leder bortåt, Allt det bättre för till honom. Kort från dagens ljus är' vägen; Gen från nattens stjärnskara, Hvarje blomma stakar stigen, Hvarje träd är vägamärke.

Åter fortsattes den vettskrämda flykten inåt skogen till de små skyddsborgar, som bakom träsk och förhuggningar sedan urminnes tid funnos de otillgängligaste bergen. De bestodo endast av en låg ringmur, upplagd av pass stora stenblock, som kunde lyftas i en mansbörda. Men kvinnorna lastade trädstammar och grenar ovanpå muren och bakom sig lade de igen stigen med mossa.

Efter upptäckten av den osynliga handen, som styr mina fjät den skrovliga stigen, känner jag mig icke längre ensam, och jag vakar med sträng uppmärksamhet över mina handlingar och ord utan att dock alltid lyckas.

Vem väger bergen en våg och höjderna en viktskål? Vem kan utrannsaka HERRENS Ande, och vem kan giva honom råd och undervisa honom? Går han till råds med någon, för att denne skall giva honom förstånd och lära honom den rätta stigen, lära honom kunskap och visa honom förståndets väg?