United States or South Africa ? Vote for the TOP Country of the Week !
v. DANN. Men passa på, att du ej kör omkull. TRYGG. Jag får väl akta mig för vagnens skull. v. Förstår du, hvad en man som denne väger? JULIA. Ja, gubevars, jag ser, att onkel äger I honom en, som säger ja till allt. v. DANN. Och är i stånd att göra, som han säger. JULIA. Kanhända till och med, om ni befallt Omöjligheter? v. DANN. Tror du honom vara Nog galn att lofva allt?
Vem väger bergen på en våg och höjderna på en viktskål? Vem kan utrannsaka HERRENS Ande, och vem kan giva honom råd och undervisa honom? Går han till råds med någon, för att denne skall giva honom förstånd och lära honom den rätta stigen, lära honom kunskap och visa honom förståndets väg?
om en köpman väger sina ord och om för resten lägger vikt på både smått och stort, om en luftseglare lider av högfärd. A. Th. om en vegetarian njuter sitt arbetes frukter, om en målare är påstruken. om en sjöman är på focken, om en bagare är bakslug, om en boktryckare befinner sig i tryckande omständigheter, om en urmakare är på tre kvart.
Mer ljuft hans tal, än doft från Hermon, går; Och mer än guld hans läppars visdom väger; Hans växt med blygsel höljer Zalmons Rår; Och ej Dameseks ros hans fägring äger. Och öfver sig dock samma dom han har, Som hvar och en den ringaste hans broder; Han äfven kallar Vanskligheten Far Och till Förgängelsen han säger Moder.
Det ringa, en rättfärdig äger, Som vet, att Gud är honom huld, Till frid och fröjd långt mera väger Än allt en orättfärdigs guld. Förgänglig vinst är armod lik, Men Guds välsignelse gör rik. Gud mäter af de frommas dagar, Att icke nöd dem drabba får. Han ger dem mer, när han behagar, Men nog också i hårda år. När mången rik mans hus är tömdt, Har fattig kvar, hvad from har gömt.
Förräda vore det min konungs land, och fast mitt svärd i striden väger ringa, jag för min kung skall veta det att svinga. STÅLARM. Det hoppas jag utaf Klaes Flemings son. Nu till fru Ebba! I sitt bönerum hon väntar oss. Femte scenen. Johan Fleming. Olof Klaesson. JOHAN FLEMING. Hör på ett ord, min bror! Vi varit nu en tid ej riktigt goda uppå hvarandra.
Ja, i så fall måste jag medge att dessa kvinnors hängivenhet a priori stämplar min klient som en svår brottsling. Men jag dristar förmoda att icke ens min ärade motståndare ser så mörkt på våra mödrar, hustrur, döttrar. Det må för resten bliva hans ensak. För mig och för många med mig väger det kvinnliga förtroendet snarare tyngre än det manliga.
Så blid och hjärtelig han är, Så snar att med oss vara, Behöfver för den, hjälp begär, Ej sina håfvor spara; En konung öfver himmelrik, Gör han sig själf den minste lik Och är oss som en broder. O himlafröjd att tänka på, Att den, Guds spira äger, Ej vill den ringaste försmå, Men endast hjärtat väger, Att den, så högt sin tron har satt, Vill blifva allas del och skatt, Som honom efterlängta!
Hon såg Hanna närma sig dem med skridskorna i handen. Det låg ej spår af ovilja i Hannas öppna blick, då hon räckte Jenny handen, sägande: förlåt mig, jag väger ej alltid mina ord! Jenny mumlade något, som ingen hörde och skyndade hemåt före de andra. Bella upphann henne. Var ej ledsen, Jenny, bad hon vänligt, jag har ej velat såra dig.
Hvad jag i dag i hågen har Och i mitt hjärta gömmer, Hvad där jag haft i förra dar Och minnes eller glömmer, Allt ser du, Gud, och dömer. Uppå min tunga finns ej ord, Det du ej vet och väger; Min mening är af dig förspord Långt förr, än jag den säger; Min gärning all, den vare skedd I mörkret eller dagen, Är klar för dig, är känd och sedd, I dina händer tagen, Inför din blick uppslagen.
Dagens Ord
Andra Tittar