Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 september 2025
Men bildens anletsdrag voro icke mer desamma: de voro en ynglings, som Hermione länge velat glömma. Karmides! ropade hon och flög upp från stolen. Hennes ögon öppnades. Allt var i sitt förra skick. Men var det ett genljud från den värld hon lämnat? utanför tempelporten hördes ett buller, blandat med människoröster. Var det stormen, som brusade därutanför?
Så hon sade, och från hufvudet Tog hon kransen, tog ifrån sin barm Rosenstjälken, tog sin gördel sist, Kastade dem vidt i bäcken ut, Talande i stilla klagan så: "Tag, o bäck, Nadeschdas smycken du, Låt dem följa till Moskva din våg; Med Moskva de skynda till Oka, Och Oka dem för i Volgas famn; När med Volga sen de hafvet nå, Finna de min drömda ynglings bild: Gränslös, blodlös, famnlös är ock han, O, i drömmar blott omfamnelig."
Vuxen upp på stranden Af en bäck, som svallar, Sköljd af hvarje hvirfvel, Hvilket lif af oro Lefver du, o blomma! Blomman hördes svara: "Om mig strömmen skonar, Om mig strömmen härjar, Är dock all min oro Blott en flyktig sommars. Vill du byta öde, Flicka, sköljd af strömmen I en ynglings hjärta?" Kom, du sorgsna nordan! Hvarje gång, du kommer, Bär du bud från henne.
Våren kom åter; då Stod han allena där. Flickan var borta, låg Vissnad i jordens famn; Ängen var grön igen, Leende, blomsterrik. Minna satt i lunden Och på kransen såg, Som, af rosor bunden, I dess sköte låg, Och en tår föll neder Uppå blomstren då, Men till kransen beder Ömma flickan så: "Sköna, får du stanna På min ynglings hår, Dofta kring hans panna Kärlek blott och vår!
Der var gladare än vid Sabbatsberg, och värdens gossar voro skolkamrater. Trädgården hade fadern icke mera, och Johan sysslade nu mest med böckerna. Han förde en förmögen ynglings lif. Huset var gladt, uppvuxna kusiner och kontorets många bokhållare besökte det om söndagarne, och Johan upptogs i deras umgänge oaktadt sina unga år.
Nära till en gosse står, Talar så med sakta röst: "O, min sköna flicka, du! Knyt din halsduk bättre till; Jag förblindas af din glans, Och mitt hjärta svider ren." Minns du, när vi började att älska, Satt du en gång i min famn, du goda, Grät så bittert, snyftade och sade: "Straffe Gud af mina syskontärnor Hvar och en, som tror en ynglings lofven!
Dagens Ord
Andra Tittar