United States or Israel ? Vote for the TOP Country of the Week !


För att tygla deras onda afsigter betjenade sig kapten Wood af det under inga omständigheter lofvärda hjelpmedlet af rusgifvande drycker; han bemödade sig att genom ett ständigt rus göra dem glömska af sitt onda uppsåt. De lefde under hela tio dagar i en sådan fruktansvärd belägenhet, tills ändtligen den 8 Juli Prosperous till allas glädje visade sig utanför under segel.

Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning. För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David. Jag sade: »Jag vill akta vad jag gör, att jag icke syndar med min tunga; jag vill akta att tygla min mun, länge den ogudaktige är för mina ögonJag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

Genom sin stränghet efter återkomsten från Egypten hade hennes man en tid förmått att i någon mån tygla hennes lättsinne och tanklöshet och tvingat henne att till det yttre iakttaga ett för statschefens hustru mera passande uppförande; hans släkt höll också misstänksamt och hatfullt ögonen henne.

De bud, som Pylades skickade, satte honom i stånd att steg för steg följa deras utveckling. Ju längre det led förmiddagen, dess mödosammare, i trots av vinet och sällskapet, vart det för Annæus Domitius att tygla sin otålighet, som började övergå till verklig oro, och detta ehuru han visste, att Pylades ställt allt bästa möjliga sätt.

Mina bröder, icke många av eder träda upp såsom lärare; I bören veta att vi skola en dess strängare dom. I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal, är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp. När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss, kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp.

Viljan är icke av naturen fri, utan har att själv göra sig fri, nämligen genom att med egen kraft tygla och besegra begären och därigenom steg för steg utveckla sig till den frihetsvarelse, som är den sedliga karaktären. Men för att kunna utföra det frigörelseverket, fordras först och främst, att man tror dess möjlighet, att man icke misströstar om sin viljas förmåga att göra sig fri.

Manon är väg till ett kloster, där hennes familj hoppas att hon skall lära sig att tygla sin »medfödda böjelse för vällust». Dock, hon har ingen kallelse för de visa jungfrurnas stånd, hon har en fåvitsk jungfrus natur, och hon är genast färdig att låta föra bort sig. I den tillvaro, som nu börjar för des Grieux, är lidelsen det enda innehållet.

LEONTES. Med hvilket medel ärnar du tygla dem, De pliktförgätne? LEIOKRITOS. Lämna denna sorg åt mig. LEONTES. Kom, låt oss vandra båda. LEIOKRITOS. Nej, jag går allen. Jag känner dig, du skall i vrede brusa opp, Där lugn behöfves, mildhet säkrast seger ger. LEONTES. Förundransvärda olikhet!

Den ande, som bodde inom henne och som hon varit ernad att beherrska, grep henne nu utan att hon ägde förmåga att emotstå, och hon dansade som blott den stormar, som drifves af en vild inneboende kraft, den hon ej eger makt att tygla. Hon hade dansat länge ; nu förde hennes steg henne mot en stor från golf till tak uppställd spegel.

Vad har jag med Krysanteus att göra? Jag vill icke träda inom hans tröskel. Klemens, viskade biskopen, du är i dag icke lik dig själv. Glöm ej vad du är mig skyldig! Det nalkas måhända en viktig stund. Tygla dig, och vad än hända, förneka icke den kärlek, som ditt hjärta hyser för din barndoms vårdare. Min fader, jag vill försöka vara lugn. Krysanteus återvände till Hermione.