Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 september 2025
Hennes ansigte är utmärgladt, hon har en hvit duk öfver hufvud och öron. Hennes magra händer äro till hälften lindade med hvita trasor, och armarne skaka oupphörligt inåt, i båge, så att fingerknogarne gnidas mot hvarann. När hon får se barnet skakas armar och knän våldsamt och hon brister i gråt. Hon kysser gossens hufvud. Gossen känner sig illa till mods. Han är blyg och gråtfärdig.
Hvarför skulle de icke komma hem till honom? De kommo ju till andra. Hvad skäl hade hon att tro honom vara så mycket mer finkänslig än de andre? Hon var ursinnig på sig sjelf. Hvarför skulle dessa trasor af idealism hänga fast vid henne. Hvarför skulle hon ännu tro på detta som var fint och vackert tro på det i hemlighet, i trots af hans egna försäkringar.
Och vi hade bara lappade kläder i skolan när alla andra bar hela och vi var begåvade allihop och jag mest, du kan inte föreställa däj så begåvad jag är, jag förstår allting, men jag måste ha någon att tala om det för, annars brister själen sönder i små, små trasor, tror du inte det, kära du, vad sa jag, vi fick lära oss arbeta i skogen och så hade jag en bror som var besatt av onda andar han var besatt av en ond ande så han ropade på nätterna så att vi fick inte sova, och så hade jag en bror som vart blind därför att han grät så mycket, tror du inte det, älskade, han grät så mycket.
I dessa boningar, otillräckliga värn mot vinterkölden och snöyran, dvaldes mer än fyra hundra män, och även många kvinnor och barn. Den lilla karavanens ankomst väckte stor förvåning och samlade folket omkring sig. De halvnakna männen, de i trasor höljda kvinnorna och barnen buro alla prägeln av vildhet och gruvliga försakelser.
Midt i glädjens Backuståg sorgen, klutad ut i bjärta trasor gick sin tunga gång, och förgäfves skalden virat vallmo i hans gråa hår och med blåa drufvor sirat pannans hvalf, där smärtan låg hålögd, hjärtesjuk och teg. Blicken talte. Smärtans tår glödde under ögonfransen, medan han med tunga steg trött till döden trådde dansen.
"Bordet" stod invid rotknölsbänkarna. Barnen läste till bords, åto säfligt och långsamt, och kände sig som storbondfolk, i egen stuga. Maglena "dukade af bordet", gjorde sittplats på andra sidan granstammen, och diskade se'n kärlen med "trasor" af snö. Så stjälpte hon upp dem.
Han tyckte att hon, som hon nu satt, liknade en tavla av Pablo Picasso som han sett i Wien. Armod hette den, och hemligheten med den tavlan var att den icke sade något om svält, trasor eller sjukdom, att gestalten icke var bruten, att ansiktet var jämförelsevis ungt, men ändå varenda tråd i tröjan, varje drag, varje färgklick var en sång om armodet.
Med stor bitterhet satte han sig den natten upp på sin bädd av trasor uppe på ateljén, ur stånd att sova. Det är henne jag saknat, mumlade han. Vad söker jag nu lycka? Har jag då inte sett tillräckligt av kvinnor han ville ej tänka på dem men kunde ej låta bli till och med Crispi från Scab Way kom fram ur en vrå. Hade hon flera barn nu än när han for ifrån henne? Bar något av dem hans drag?
Genom skåret i rökväggen skymtade rustningar och det blå magnusbaneret, fast nu sönderbränt till hängande trasor. Så snart hertigen kom fram till drottningen, böjde han djupt på huvudet och hälsade henne med svärdskorset till tecken, att hon stod under riddarskydd. Hon stammade och sökte efter de hatfulla ord, som hon ville säga honom, men i stället blev det han som talade.
Ut med er, I månglare och skrymtare, ut med er, I, som förråden barnasjälar för silverskålar! Ut! Ut! Och de skulle störta ut ur bänkarna, nedför den stora gången, och i sin skräck skulle de trampa ihjäl honom, Stellan, där han låg ensam, klädd i trasor, medan Kristus ropade: Stellan, Stellan! Kom till min måltid! Hans huvud sjönk ned mot skrivbordet.
Dagens Ord
Andra Tittar