Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 juli 2025
Åh, gör inte sådana sura miner, du, jag skall inte förföra dig nu mer inte, jag håller mig allt till de andra herrarne. Hon skrattade för full hals, tänderna glimmade och groparne i kind och haka voro djupare än förr. Herr Adolf log ett blekt löje och såg motsträfvigt på henne. Du har blifvit fet, du, Nadja. Och du mager, din gamla kratta! Du har tagit värfning och har hårda dar, hvasa?
De utstående, runda, blekblå ögonen lyste af själfmedvetenhet, och munnen var beständigt dragen till ett belåtet leende, så att de små tänderna blänkte fram, och till och med tandköttet syntes, isynnerhet på sidorna. På ena kinden satt ett födelsemärke eller en vårta, med några långa hårstrån ytterst, och just på det ställe, hvilket sköt ut i en rundel, då munnen drogs till skratt.
Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må. Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand. Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom. Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
Han hade ett eget sätt att nicka vänligt, att böja hufvudet åt höger och se på henne fostermodern påstod, att han vindade och var krokig i nacken, men det hade hon då aldrig märkt. Egentligen tyckte hon om allt hos honom. Till och med det tomma stället i munnen, där en af tänderna var borta, fann hon klädsamt. Sedan när mustascherna växte och kinderna blefvo brunare, blef han ännu ståtligare.
Man såg fördjupningarne i hennes kinder, som förr i hennes ungdom spelat rollen af »kärleksgropar», och tänderna syntes en smula: Låt henne inte vara der länge, ni gifter er ju så fort ni kan, lofva mig det. Samuli betänkte sig. Men hon såg så bedjande på honom. Säg, det gör ni ju, så fort ni bara kan. Ja, hans röst var nu fast. Jag lofvar, så fort jag kan.
Hans tilltagande passion hindrar honom ej från att i samma ögonblick tänka: det var måhända det enda jag ville henne! Så måste det vara, det kan ej vara på annat sätt. Men icke ett steg vidare, jag skall hålla reda på djuret i mig. Han biter ihop tänderna och får något hårt över ansiktet. Så vänder han sig om och ser på henne.
Och sedan vet jag, hvad jag har att göra: arbeta, söka nya människor, bita samman tänderna, quand même! Då skall den förkastade bli en författarinna af rang, då är människan knäckt och endast konstnären lefver. Låt gå för hvilket det skall vara! Friskt mod! När du är fri och kan resa hvart du vill, lär du väl få bukt med smärtan.
Dagens Ord
Andra Tittar