United States or United Kingdom ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ty HERREN är vår domare, HERREN är vår härskare, HERREN är vår konung, han frälsar oss. Dina tåg hänga slappa, de hålla ej masten stadig, ej seglet spänt. Men då skall rövat gods utskiftas i myckenhet, ja, också de lama skola då taga byte. Och ingen av invånarna skall säga: »Jag är svag», ty folket, som där bor, har fått sin missgärning förlåten.
Då sprang Hartman upp. Han var mycket berusad. De befann sig på övre mellandäck, nära relingen. Bakom dem fanns ett grovt skyddsnät, spänt från relingen ett par meter upp, och han ställde sig att stirra på det. Hans ansikte blev med ens så sataniskt ont att David reste sig i största förskräckelse.
Nej, tryta mig ej vapen blott, Ej tryter hjärtelag." En dag, en dag, en fasans dag, En blodig dag blef den. Min första sång är slutad. Jag sjunger mera än. Nu Englands söner bågen spänt Med hjärta och med mod. Den första svärm, de sköto af, Göt fjorton skottars blod. Gref Douglas själf för skottarna I spetsen tappert stred; Vid Gud, det vistes öfverallt, Där han sår och jämmer spred.
Det var förgjort för Carlsson; gumman hade spänt honom som en mus, och nu fanns inte ett hål att gå i mera. Och han hade sina sinnen ute på flera håll, så att han knappt kunde samla sig till ett motvärn. Detta såg gumman också, och hon tog sig därför till att knåda medan degen jäste. Hör nu, Carlsson, sa hon; han ska inte ta sig för när, om jag säger någonting åt en, för jag menar väl me'n.
Ni måste höra efter vad det är, kanske elden är lös. Hall reste sig motvilligt och gick på tåspetsarna ut i tamburen. Han öppnade icke dörren, utan såg ut genom tamburfönstret. Förstugan var upplyst, men tamburen var mörk; han kunde alltså se utan att själv bliva sedd. Tomas Weber stod därute. Han stod och väntade ännu med spänt ansiktsuttryck, men han ringde icke mera.
Ho är alsvåldig dock som Han, en Konung öfver alla; In för Hans anlet solar dö och himlens stjernor falla, Han byggde jordens fasta grund, Han den på ingo ställt, Och fästet med dess skyar spänt derofvan som ett tält.
Hon förstod inte vad de talade om, ända tills att den unge doktorn sade något som kom henne att lyssna ännu mera spänt än förut. Doktorn sade: En sak har roat mig här på ön bland mycket annat, för all del och det är de unga damernas hattar, de små vita segelhattarna.
Det var förgjort för Carlsson; gumman hade spänt honom som en mus, och nu fanns inte ett hål att gå i mera. Och han hade sina sinnen ute på flera håll, så att han knappt kunde samla sig till ett motvärn. Detta såg gumman också, och hon tog sig därför till att knåda medan degen jäste. Hör nu, Carlsson, sa hon; han ska inte ta sig för när, om jag säger någonting åt en, för jag menar väl me'n.
Han föraktade dem, sin farmor, adjunkten Lundquist... Han föraktade dem mera än sin far och majorskan Gyllencrantz. De gåvo sig åtminstone inte något sken... Han hatade dem. Han blev sittande uppe och väntade på sin farmor. Han lyssnade spänt efter ett ljud i trappan, en knäppning i ytterdörrens patentlås. Och då hon äntligen, vid halvtolvtiden, kom, sprang han ut i tamburen och öppnade dörren.
Dagens Ord
Andra Tittar