United States or Montenegro ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och städa sedan i kojerna.» Silverbuckla klev upp på däck, ställde sig mitt framför den talande och såg honom kallt i ögonen. »Mitt namn är baron Silverbuckla och jag begär att genast bli satt i land.» En kör av skratt steg upp ur sittrummet, och en av herrarna där reste sig. »Det är bäst att slå en sladd om hans högvälborenhet och skölja honom ett slag.
Den ringa och svaga mjölk, de vid denna belägenhet kunna gifva, användes att skölja ned det sträfva barkbrödet, som på de flesta hemman utgör deras ägares enda föda. Man kan göra sig en föreställning om tillståndet där uppe, då enligt trovärdiga berättelser vid ett ej längesedan inträffadt frostår blott tvenne gårdar i socknen ägde bröd af råg eller korn.
Omhulda mig, så blir jag en god människa. Och då kan jag tiga. Du hade så många vackra talesätt nyss, då jag stod utanför väggen och väntade på, att du skulle bli ensam. Du behöver vackra ord, junker. Det behöver också en lekare. Lär mig några, så att jag kan skölja dem i mig som friskt vatten, när tungan ligger och flämtar som torrast... Ja, nu lyser det på oss från elden i helvetet.
Vidare gjorde han tio bäcken och ställde fem på högra sidan och fem på vänstra, för att brukas vid tvagning; i dem skulle man nämligen skölja vad som hörde till brännoffret. Men havet var för prästerna till att två sig i. Vidare gjorde han de gyllene ljusstakarna, tio till antalet, sådana de skulle vara, och ställde dem i tempelsalen, fem på högra sidan och fem på vänstra.
Den var femtio alnar lång och tjugufem alnar bred. Och dess murpelare stodo vid den yttre förgården, och dess murpelare voro prydda med palmer på båda sidor; och uppgången därtill utgjordes av åtta trappsteg. Och en tempelkammare med sin ingång fanns vid murpelarna, i portarna; där skulle man skölja brännoffren.
Gång på gång steg hon upp, lyssnade vid den öppnade fönsterluckan, gick till spegeln, såg sig i sitt elände, grät än mera, gick till tvättfatet och lät det friska, iskalla vattnet gång på gång skölja bort de varma tårarne. Om ett par timmar hörde hon hans steg. Hon visste precist hur hans bottforer knarrade i den hårdt sammanpackade snön på trottoaren.
Tackar ödmjukast! vet du inte, att det varit öfversvämning och att sjön går ända till gärdesgården, som eljest är högt på backen! Hvad vill du, vildkatt, tänker du alldeles förderfva mig här ute, hvad? Hon svarade med en slängkyss. Skölja af dig liten smula högfärd, så du blir min vän, skrattade hon jag vill bara det. Vi ska' gå min väg, strandvägen, inte din!
Som vattenfågeln dyker ned I fjärdens klara bölja, Att minsta fläck af stoft därmed Från sina vingar skölja, Så tvär sig anden ren och skär I ordets djup det klara Och känner, att hans hem det är, Där han i fröjd kan vara. Välsignadt vare, Gud, ditt namn Och utan ände prisadt, Att du till säker tröst och hamn Oss alla vägen visat! Hvem är nu fattig, hvem är rik, När ej ditt ord oss fattas?
Nog hör jag det, Adolf, svarade den andre djäknen, men då man befinner sig i sångens högre regioner, lyssnar man icke till människornas tomma ävlan nere i gruset... Nå, vill du icke sjunga mera? Nej, Göran, jag vill dricka. Jaså, är du törstig, du lille skälm! Nå, jag säger ingenting därom; dagen har varit varm, och man måste skölja ned landsvägsdammet.