United States or Madagascar ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag har skickat i väg tre expeditioner för att finna honom, död eller levande. Men det är lögn! Jag skall dö av törst mitt i hjärtat av Köpenhamn. Och ändå har jag varit i Petrograd och överlevt det. Där fick jag för resten också skicka ut tre expeditioner. Tre expeditioner? sade jag och lade fram min sportdomarklocka som visar intill tiondels sekunder.
Första natten jag bodde på hotellet, blev jag väckt vid tretiden av en kommitté. Det var proletärernas hälsningskommitté, som önskade mig välkommen till Petrograd och underrättade mig om att proletärerna beslutat övertaga min reskassa. Aha? sade jag. Tio minuter. Nå, togo de din kassa? De togo min kassa, tolvtusen rubel, och drogo sig tillbaka under sympatiuttalanden för min person.
»Herrarna ska följa med doktorn här», sade polismannen. »Herrarna ska interneras.» »Va katten » »Herrarna har bekänt för sina medpassagerare att ni kommer från Petrograd och undvikit karantän. Opp nu och följ med.» »Stopp», började Anderstein. »Det där var bara skoj...» »Försök inte», sade polismannen. »Kom med bara.» Så fördes de båda smågulascherna ut till en väntande ambulansvagn.
Jag har utlyst en hemlig tävlan för den långsammaste kyparen i Köpenhamn. Hittills innehas rekordet av en kypare på gamla Bristol, men tävlingstiden utgår inte förrän i december. Vad var det du sade om tre expeditioner i Petrograd? Jag är så torr i halsen, att jag knappt orkar berätta det, sade Betulander. Jag tror inte min puls slår femtio slag i minuten. Berätta det i alla fall.
»Joo, det vill jag lova! Här får man ju ett mål mat för några kronor, där en fläsksvål och ett par skedblad stuvade potatisskal för femti rubel.» Medpassagerarna hade blivit intresserade av konversationen och en av dem vågade en fråga. »Är det verkligen så hemskt i Petrograd?» »Jo, var lugn för det», sade Esselgren högtidligt. »Ingen mat, inga kläder eller skodon.
»Hör du, Anderstein», sade han högljutt. »Nu går vi väl snart in i restaurangvagnen och äter frukost.» Och i detsamma blinkade han långsamt och omsorgsfullt med vänstra ögat, för att Anderstein skulle förstå att något var i görningen. Anderstein förstod, men visste inte vad. »Vi gör väl det», svarade han. »Det blir annat det än i Petrograd!» utropade Esselgren entusiastiskt och gnuggade händerna.
Förläng ditt liv på samma vis som Sheherazade. Hon riskerade åtminstone inte att dö av törst. Jag kom till Petrograd nu i maj och tog in på hotell Majestic. Rummet kostade femtio rubel om dagen, frukosten sjuttiofem och middagen hundra. Jag var ett nöt. Jag skulle ha tagit in på ett proletärhotell, så hade jag fått mera valuta och sparat mig många sinnesrörelser.
Det var överkommittén, som under upphetsning rapporterade, att generalkommittén bemäktigat sig de tolvtusen rubel, som överkommittén hade tagit från hälsningskommittén, och med dem på fickan gett sig ut i Petrograd. Aha? Trettioen, fyra och två femtedels. Vad sade direktionen? Direktionen blev verkligt bedrövad.