United States or Cyprus ? Vote for the TOP Country of the Week !


"Vi kan sälje skedarna å Ante, och pengar. Men jag ska int köpa körkan, för kan int prästen läsa där." "Nääj, och vi kan int sitta där och höra på'n och sjunga och läsa, vi bli snällt folk, som mor tänkte vi skulle bli." När barnen några dagar senare hunno långt som ut ur värsta fjällbygden, kommo de en kväll fram till en gård där sjukdom och sorg gästade.

Och hvad ondt jag kan göra honom, ska jag. För han är den värsta menniska! I går försökte jag sätta tjära båtsitsen, men den torkade in. Om jag fick en stor geting att märka näsan på'n, vore jag glad . Den lille stack sin bruna, smutsiga näfve i faderns och såg lycklig ut, när han målade ut för sig alla de njutningar han möjligen kunde bereda sig patronens bekostnad.

Men innan han gick hem, tittade han upp ett slag till gamla Kerstin: Säg, Kerstin, ä sant, att ja blir rik, när morfar dör? Kerstin lyfte glasögonen: Vem har sagt honom de? De ä väl några dumma ungar, som tutat de i örona på'n? ä visst inte. Ä sant? Ja, gunås visst. Å fördöljas kan de ju inte i evighet heller för att de ä rättfånget gods, hans morfar samlat.

"Ante , hvad du förstör för oss", jämrade sig Maglena, gråtfärdig. "Nu är han lika sint, ja mycke värre, för de spräng i örona på'n och han vet sig int till. Kan du int tiga!" "Tiga, när han kan klöse sig fast i skrefverna och vara här oppe i ett enda tag och göra slut med oss en gång." Ante grep åter till luren.

Hon förstod inte rättssakerna, men hon hade en aning om, att allt icke var rätt tillgånget med bouppteckning, arvskiften och testamenten, men det fick bli sedan, bara hon slapp ifrån det, och någon gång skulle det bryta löst, om inte förr, den dagen, när Gusten måste tänka att gifta sig, och några sådana tankar torde någon ha satt i huvet på'n, för han var inte sig lik mer, utan gick och såg vurmig ut.

Maten får de väl hos prästen, trodde Valborg. Och Daniel rabblade en sockenramsa: Vetja va prästen i Raslinge äter, sur sill i helg, i söcken ruttna potäter. Äss, äss, äss! fräste gumman. Kvicker var kvick att en såg aldrig annat än rumpan på'n. Smällde igen dörren. Sväran hängde vid fönstret, svept i gardinen att endast nässpetsen och de oroligt flackande ögonen och munnen voro fria.

Jag har hela tiden tyckt att en doppning skulle göra honom gott. En sån jädrans baron! Titta på'n, gossar, där ser en svensk ädling utSilverbuckla såg ned sina kläder, och åter började världen snurra runt för honom. Var detta verkligen han?

"Nej, för hade de ju vari slut me er och mej och Gullspira. Men finndrängen klef fram än en par steg." "Gosse, jag står int ut te höra dej." "Men , kan du förstå, kom en helande hop smålämlar farande utefter backen, svart och gult å dom, som en lång trasmatta, som flög framför fötterna på'n.