Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 maj 2025
På sitt enkla, hjärtliga vis berättade hon om vår Herres Jesu födelse, hans lefnad på jorden, hans lidande och död på korset, hans uppståndelse och himmelsfärd, om den plats han nu har intagit på faderns högra hand i härlighetens rike samt hans innerliga kärlek till alla syndare.
Det ser för våra tankar ut, som om Jesus nu hunnit till en sådan helighet och fullkomning, att han utan död kunnat öfvergå till evigt lif och redan nu kunnat företaga sin himmelsfärd. Vi kunna tänka oss, att han var väntad i den himmelska världen och att Moses och Elias kommit för att välkomna honom dit upp. Men Jesus ville icke.
Om synden icke kommit in i världen, så hade heller ingen död funnits, och då skulle äfven vi hafva fått utan död företaga vår himmelsfärd, och då hade Jesus icke behöft blifva en försonare för våra synder. Men nu måste han dö. Af Guds nåd måste Jesus smaka döden för alla, på det att alla som tro på honom skola få evigt lif, en gång blifva förklarade såsom han och bäras uppåt till Guds himmel.
Han uppenbarar för Moses och Elias, att det för honom fanns en skönare död, än att såsom Elias fara lefvande upp till himmeln. Jesus ansåg det vara större och skönare att dö på korset till försoning för världens synder, så att jämväl vi en gång skulle kunna företaga en himmelsfärd. "Jesus ville dö en gång för syndens skull, rättfärdig för orättfärdiga, på det att han skulle föra oss till Gud."
Uppb. 12 om qvinnan måste då ock uti sin historiska uppfyllelse syfta på hela perioden af 2520 år: födslovåndan på hennes förföljelser under denna tid; gossebarnets upplyftande syftar på Kristi himmelsfärd, qvinnans vistelse i öknen på Israels bortförande i fångenskap till alla folk.
Detta begynte dock ej strax efter Kristi himmelsfärd, ej en gång vid Jerusalems förstöring år 70, utan först fullständigt derefter genom kejsar Hadrianus, som ödelade hela Palestina, dref judarne i landsflykt och förbjöd dem vid dödsstraff att ens närma sig den romerska stad, som uppbyggdes på det forna Jerusalems ruiner, efter hvilken tid Palestina aldrig har varit befolkadt af Israels barn.
Hvilka dessa harpospelare äro, står ej, troligen några af de helgonskaror, hvilka åtfölja Jesus på de hvita hästarna, 19:14, och hvilkas bekantskap de nu för första gången få göra i så fall ett nytt bevis för, att Guds församling, ehuru förhärligad, kan, liksom Jesus de fyratio dagarna emellan hans uppståndelse och himmelsfärd, få vara till välsignelse för de ännu i sina dödliga kroppar varande menniskorna under de tusen åren.
Att satan i förbindelse med Kristi död, uppståndelse och himmelsfärd verkligen blef utkastad, ses af Joh. 12:31: "Nu går en dom öfver denna verlden, nu skall denna verldens furste utkastas." Detta utkastande skedde dock ej af "Mikael och hans änglar" utan af Kristus personligen.
Andra kyrkofäder hafva antagit detsamma; deribland äfven Luther, som sagt, att han ej ville strida emot en sådan uppfattning. Judarne vänta så ifrigt på Elias ankomst, att de alltid framsätta en stol för honom vid hvarje påskhögtid. Vid de två vittnenas himmelsfärd dödas sjutusen menniskor genom en jordbäfning i Jerusalem, och detta antal säges vara en tiondedel af staden.
Dagens Ord
Andra Tittar