Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 9 juli 2025
Men han såg inte spår av förvåning eller glädje. Hon har nog glömt att jag är lam, tänkte Basilius, besviken. Och för att fästa hennes uppmärksamhet vid sitt lyckliga tillfrisknande började han dansa. Höjde handen, ett steg fram, två steg åt sidan, halvt varv runt, bjuder damen sin hand. Allt vad Träsken lärt honom. Men då förevisningen var slut, hade mormor lämnat fönstret. Ovisst när.
Denna vår förvåning förskingras dock, när vi erinra oss, att Lönnrot redan året derpå vidtog med en literär verksamhet af helt annat slag, nemligen med utgifvandet af en månadsskrift.
Han slutade med att nedkalla Guds välsignelse över domprostens ålderdom! Icke en röst hördes uttrycka någon förvåning över detta goda minne, så naturligt föreföll det. Vid samma glada tillfälle anförde han också en deputation, som överlämnade en hederskäpp åt en lärd, vilken var berömd för sin kritik över Kristi gudom.
Herr Söderberg såg på mig med förvåning i sitt ovårdade ansikte, så sade han: Poker har jag spelat mycket både här och i Amerika, men jag har inga pengar och som jag är klädd Den saken ordna vi, om ni tillåter. Jag tog ifrån herr Söderberg hans portfölj och tog in honom själv i min sängkammare.
Till sin förvåning fann biskopen sig själv hart nära att draga det kortare strået, och slutligen fann han sig befogad att med en förvånad blick yttra: Quid Saulus inter prophetas ? Äst du en jude? Vad skulle jag vara annat än en enfaldig, okunnig Cornelius, som inhämtar visdom vid Petri fötter?
De följdes nu åt ner i hvardagsrummet, och till allas förvåning gick Teodor rakt fram till Betty, kysste henne på pannan och sade med en viss förlägenhet: "Jag var hård mot dig i går, lilla Betty, kan du förlåta mig?" Den varmhjärtade, lilla flickan brast i tårar. "O, Teodor, jag är så bedröfvad öfver det som skedde med din bibel!" snyftade hon, och därmed voro bror och syster goda vänner.
Stor var herdegossens förvåning först öfver själfva boken så märkvärdigt, att man kunde låta den tala och därnäst öfver de underbara ord och ting, som den hade att berätta. Något sådant hade han aldrig hört eller kunnat tänka sig.
Det var en sådan förvåning och ett sådant förakt i den nu öppna och fulla blicken, att patronen för ett ögonblick måste slå ned sin. Jag vill ha ned parken också på den sidan, sade jag. De der urgamla träden ta all must ifrån jorden, och ängen ofvanför får ingenting. Du vet att jag inte tål skog och mörker!
Han uttryckte i milda, men öppna ordalag sin förvåning häröver och föreställde Eusebia, att om det vore en naturlig och förlåtlig svaghet att i det första ögonblicket giva vreden rum, så vore det likväl ovärdigt en kristen att framhärda i ett beslut, som föreskrivits av kärlekens och fördragsamhetens huvudfiende. Men Eusebia syntes icke hågad lyssna till dessa föreställningar.
Det hände sig så, att mor Kerstin just nu såg ut genom fönstret, och hennes och Svens blickar möttes. Hon varseblev med förvåning, att fostersonen hade tårar i ögonen, och det blev nu plötsligt klart för henne, huru allt stod till. Det var, som om Svens blick hade bränt henne in i själen; hela den ömhet, hon i sitt hjärta hyste för honom, vaknade med ny styrka.
Dagens Ord
Andra Tittar