Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 29 september 2025
O, min herre, hon var ett barn blott, då ni var här; nu är hon fullvuxen, och hvarför skulle jag frukta att med glädje säga, huru skön hon är? Hvad har jag dock själf kunnat uträtta till hennes bildning, jag här i mitt dammiga förkläde, med händerna mörka af stoft och hufvudet fullt af bekymmer för mina örter och trän?
Men nu blev det muntert på gårdsvallen, ty kvinnorna kommo med julbaket. De strödde mjöl i luften för att skänka jorden fruktsamhet och omfamnade träden. När de blevo synliga i dörren, fylldes den vida salen av mjölskyar och kryddlukt. Till och med drottningen hade förkläde och uppkavlade ärmar.
Jag hade just den dagen råkat ha litet hushållsbestyr, ty jag hade sett att en liljeconvalje fått en fläck på en af blomuddarne, och höll just på att laga mig till att skura bort den, och hade derföre knutit ett förkläde på mig och en duk på hufvudet och så tog jag en daggdroppe i handen, för att se hur lustig jag såg ut så der utstyrd. Och jag tyckte att jag var nog så nätt.
Han bet ihop tänderna, men lemmarna krampade sig kring kvävda skrik. Och plötsligt sträckte han fram båda händerna, tog moderns förkläde, torkade sig i ansiktet, skavde och gned. Vart ska du gå? upprepade mor i Sutre. Han sade: Jag går väl till ögårn. Där ska ändå plöjas. Vill du ha matsäck med dig, eller ska jag skicka? Det är bäst I skickar, för jag går genast. Men
Som om icke jag blott stod här och agerade förkläde för er och Mademoiselle de La Feuillade. Det är alltså ni , Mademoiselle, som... Han vände sig om och såg på henne. Monsieur de Beauharnais gör sin kur! Hon böjde graciöst, mockant tackande, sitt huvud.
En fiskebod låg på näset utmed vår väg, vi kröpo in der för att söka en stunds skydd mot blåsten, men då jag såg spiseln der och elden i kandidatens ögon, fruktade jag ett nytt bål och flydde ut i det fria, der Hertha stod och så godt hon kunde, spelade förkläde för våra två yngre kamrater, hvilka just nu hade ett möte med de två karlarne ungefär en kilometers väg ifrån oss.
Hon måste om sommaren resa till badorter med en tant som förkläde; Anders, den odrägligt friske Anders, skulle stanna hemma och arbeta, han kunde se om barnen, han, som hade krafter, inte hade man ju råd att resa alla, och dessutom ville doktorn att hon under dessa korta försvinnande somrar skulle vara alldeles i ro, fri både från man och barn, eljest var det ju ingen hvila.
Hon trädde på sig ett stort blårandigt förkläde och över detta ett mindre svart av siden, hon fäste silverbroschen med salig gästgivarns hår under hakan, hon häktade i de gyllene öronringarna, hon satte på huvudet en mössa av svarta spetsar och högröda sidenband, en gåva av Träsken. Hon snöt sig i underkjolen och sade: Inte för att jag vålar honom, men han är greve född
Mina klädde af barnen, och Alma ordnade sin toalett. Hon knöt på sig ett nätt hvitt förkläde och satte en hvit spetsremsa kring halsen. Sommarhatten klädde henne, det visste hon, der hon stod framför spegeln och satte den på hufvudet. Sedan tog hon sin arbetsväska och gick småsjungande ner. "Der kommer hon ju," sade John. "Hvem af herrarna saknade mig?" frågade Alma.
Prisse fick då tjänstgöra som förkläde tills både han och Gustav obevekligen kördes ut klockan halv tio, ty Lucia ansåg inte att det passade sig för en ung flicka att ta emot besök senare än så.
Dagens Ord
Andra Tittar