Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 juli 2025
Och nu, vår Gud, du store, väldige och fruktansvärde Gud, du som håller förbund och bevarar nåd, nu må du icke akta för ringa all den vedermöda som har träffat oss, våra konungar, våra furstar, våra präster, våra fäder och hela ditt folk, ifrån de assyriska konungarnas dagar ända till denna dag.
Stundom voro de uppe hos inspektorn i »stora byggningen» och roade sig då med att »kasta omkring» gungan eller att dansa, solo och parvis. »Store Jaska», den starkaste af brukskarlarne, han som eljes var så allvarsam, han var den vildaste solodansör på söndagarne, då han fått i sig ett halfstop bränvin eller så.
Men då revs den oersättlige ur mullen och hans skugga, nej hans store ande krossade den nye, som först om tjugo år kan bli oersättlig och då måste Svenska Folket fram igen till en likbår.
Det är för en filantropisk började ingenjören. Ja, men jag hör inte till de filantropiska damerna. Varför sätter sig inte den där unge mannen? Därför att han inte vill, sade Abraham och skrattade. Jag kan inte sitta stilla, för jag har min fästmö här på gården. Nej, du store! Vem är det? Ers nåds syflicka, svarade Abraham med betoning på alla tre orden. Ja, men vilken?
Ref. kan icke sluta denna uppsats utan att yttra sin lifliga glädje öfver att även i denna del af Franzéns skaldestycken se en borgen för den store skaldens fortfarande ungdomliga verksamhet, en verksamhet, som ännu lofvar litteraturens vänner så många njutningar, så många rika skördar.
Jag går framåt på den fuktiga och mörka stigen, illa till mods, och en träbyggnad av ovanligt utseende hejdar mig. Det är en avlång och låg låda med sex ugnsluckor . . . Ugnar! Store Gud, var är jag då? Bilden av Dantes helvete, kistorna med syndare som rödglödgas, spökar för mig och de sex ugnsluckorna! Rides jag av maran?
Varken i fullmäktige. Eller på Björkenäs. Jublet har redan varit i håll med Larsson. Drätselkammarn, se. Och blir det bolag, så står jag till tjänst. Som jurist. Mot skäligt arvode Och utan att säga ett ord vidare, flämtande av glädje och andtäppa, återvände den store Björner till sin avbild i brons. Men lille Krok klättrade med sviktande knän uppför trapporna.
Maheli svarade: "Gå i Herrans den store Gudens namn, och han skall vara med dig och gifva dig kraft att blifva en Debora! Ve, jag kan intet. Jag är som det svigtande röet, som vinden böjer, eller som vinrankan, som står endast så länge den stödes af trädet; men du så stolt i din höga fägring, Herren har gjort dig till ett redskap i sin hand.
Ty nu kämpade han den sista avgörande striden, striden mot Djävulen själv, mot den store Frestaren inom sig. Först var det konfirmationskostymen. Han stod och provade hos sin fars skräddare framför den stora spegeln, som räckte ända ned till golvet. En så vacker kostym hade han aldrig förut haft. Det svarta tyget var fint och mjukt. Det låg över det en underbar glans.
Jag, född till konung, har till värn blott denna hand, Min tomma hand. EUBULOS. Hell, furste, slå all ängslan bort! Var rik, var trygg, var väpnad, tag ditt kungaarf! Här göms det. EURYSAKES. Hvad, i grafven? EUBULOS. Ja, i denna graf. Här finns din store faders mig förtrodda lån; Tag du det nu! EURYSAKES. Hvad hör jag? När du hoppar ned På fläderkvistar, ljuder det som vapenklang.
Dagens Ord
Andra Tittar