Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 21 juli 2025
Vägen gick långsamt uppför och hästarne drogo tungt och ovilligt i den djupa snön. Men på ömse sidor rusade qvinnor och barn ut från kojorna, stodo i drifvorna, barbenta, barhalsade och bara gapade. Officern på kuskbocken rynkade ögonbrynen.
Han spanar omkring sig, men han ser intet annat än snö ingen väg, bara snö. Då faller den stackars gossen på knä i snön, knäpper sina händer och beder under strömmande tårar: "Gode Gud, du ensam kan hjälpa mig här i denna stora skog. Hjälp mig åter hem till mor, som väntar på mig därhemma, och till Anni, som jag skall lämna min slant. Gode Gud hjälp!"
Hon trädde med viktig min rödt garn genom ögat på en tappisserinål. "Sen, si ni kom de riktigt underliga. Att jag kan sy så här grant." Bara några stygn sydde hon, men det väckte tillbörlig respekt hos syskonen. Maglena sprang opp, stoppade in garnet och tog en riktig åkarbrasa, ty platsen ute i snön i flera graders kyla, var inte den lämpligaste till syskola.
Men hur har då Valdemar sluppit ut i skogen? Har han då inga lekbröder, som vakta på honom? frågade herr Svantepolk och satte den bara foten i snön. Lekbröder? Algot Brynjulvsson vände sig om och pekade på några andra barn, som stodo bakom honom. Här ser du den lille Tyrgils Knutsson, som aldrig kan ljuga och aldrig slår ett djur.
Öfverallt stirra de höga, dystra furorna emot den vilsegångne gossen. "Nu måste jag snart vara framme vid krökningen, och då får jag se ljusen i byn." Med denna tanke söker han trösta sig, då ångesten vill gripa honom. Men intet ljus lyser emot honom; han ser ingenting annat än träden och snön och en ensam stjärna på himmelen. Han ropar nu med ångestfull röst efter sina kamrater. "Karl!
Dagens Ord
Andra Tittar