Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 maj 2025
En snöhvit beduinkappa hängde från axlarna ända ned till fållarna och föll i lediga, vackra veck kring lifvet, icke döljande, utan fastmer höjande linjernas skönhet. Den lätta, eleganta hatten med sina långa, bakåthängande plymer satt ledigt på hufvudet, och därunder smögo sig liksom af en händelse några mörka lockar fram. Hon var stilfull från hufvud till fot, där hon stod, rak och värdig.
OLOF KLAESSON. Så har då alt mot oss sig sammansvurit! Nu jag förstår den syn, jag såg i natt. JOHAN FLEMING. Såg henne du? OLOF KLAESSON. Det måste varit hon. Jag såg i snöhvit dräkt en hvit gestalt, där muren högst sig reser upp ur fjärden. så luftig som en dimma vandra fram. På mörka lockar skeno gyllne smycken, tillsammanvirade som till en krona.
Då föll från hennes hjässa till sandalerna En flod af ljusa lockar ned och höljde rikt Den ädlas lemmar i en fotsid dräkt af guld. Nu bjöd han henne föras till ett glädjehus Till nesligt offer för den sämstes vilda lust; Men se, oändlig klarhet fyllde syndens hem, Och strålande af himmelsk glans stod jungfrun där, I snöhvit dräkt af lätta änglahänder klädd.
Glad skyndade till stranden tjänarn då, Fann inga människor på skeppen, såg En snöhvit flagga blott för vinden fladdra Och dessa ord på den i guldskrift: "Jag, Som korpar mättar, sänder fyra skepp Åt priorn, som i dag mig fyrfaldt mättat, Ett honom, ett hans munskänk, ett hans hund, Det fjärde ärnar sändarn sina arma." Första brefvet. D. 2O juni 36.
Han fann det fullt af klarhet, såg en himmelsk glans Omsluta jungfrun, där hon stod i snöhvit skrud, Af skönhet strålande, förklarad, helgonhög. Dock sökte han att egga sina vänners flock Att nalkas skenet och att störa jungfruns frid. "De nalkades, de stannade. En snabb minut, Och gripna af demonisk fasa, flydde de.
Hell morgonstjärna, mild och ren, Guds nåds och sannings klara sken, För oss är du uppgången: Hell Davids son af Jakobs släkt! Mot dig, mot dig min famn är sträckt, Min brudgum, tag mig fången! Ljuflig, ljuflig, Hög och härlig, Blid och kärlig, Full af nåde, Herre, till din brud du skåde! Min pärla du i snöhvit skrud, Marias son, dock sanner Gud, Min frälsare och konung!
Ren på afstånd ser grefvinnan Upp mot helgonbildens drag, Som, i marmor huggen, tronar Öfver kyrkoportens hvalf, Sådan han i drakens strupe Stöter segrande sin lans, Medan, vid en klippa bunden, Konungsdottren ser hans kamp, Gråtande, af sorg förkrossad, Ber grefvinnan Julia: "O, Sankt Georg, helga kämpe, Fräls mig du ur drakens makt!" Se, hvem skyndar från kapellet, På en snöhvit fåle fram?
Dagens Ord
Andra Tittar