Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 juni 2025
Jag har inte sett henne på många herrans år och hon är mig lika främmande som mulattskan, hon har med sig. Säg begriper du nu att det är pinsamt?» »Ahja...» »Det blir att plocka illusionerna från henne, den ena efter den andra.» Kamraten såg upp med en skälmsk blick och ett litet smil.
Med stora troskyldiga ögon betraktar han sin romanhjeltinna, Det är som om hvarje drag i hans barnsliga ansigte ville förkunna hans ungdomliga förtjusning, hans naiva beundran. Återigen måste jag vända mig bort för att dölja ett litet smil, som ovilkorligen kommer mig på läpparne. Jag betraktar den unga flickan. Hon är icke vacker, men så behaglig att se på.
»Jag vet inte. Jag har tänkt en smul på att resa till Italien utåt hösten.» »Det måtte vara roligt att kunna göra såder alldeles som man vill.» Han liksom hukade sig ner när han sagt det och rodnade åter upp i det hvita håret. »Jag gör alltid som jag vill.» »Det vet jag jag jag hyser en rysligt stor beundran för fröken .» Det sista sades med en antydan om ett galant smil. »Ni känner mig ju inte?»
Det låg smil öfver hennes läppar och munterhet i hennes ögon; och i sjelfva hennes hållning och rörelse var der en slängande sorglöshet, som frapperade honom såsom något ovanligt och främmande. Hon liknade en menniska, som nyss kastat af sig en tung börda och nu med lätta steg vandrar vägen framåt. Detta goda lynne smittade honom oemotståndligt och gaf hans stämning en annan riktning.
Och nu satt han och betraktade de afklippta stumparne med ett smil: sentimentalitet! gammalromantik! fåneri! En sommarförälskelse! Men hur mycket han än hånade sig sjelf, faktum kvarstod i alla fall: han kände sig glad öfver att se henne, glad vid tanken på att snart få gå vid hennes sida igen, säga sarkasmer, som han icke menade och göra paradoxer som han icke höll på.
»Den kommer.» »Jag vet inte. Ibland tror jag det sjelf; ibland inte. Ibland tycker jag det käns som skulle den komma, ifall lifvet en gång satte mig knifven för strupen och tvang mig att spänna alla nerver an. Men ibland förefaller det mig som om det inte skulle nytta. Jag skulle inte anse det mödan värdt, jag skulle böja hufvudet tillbaka med ett smil och sjunka.»
Dagens Ord
Andra Tittar