United States or Panama ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det sjätte, pläden, fanns kvar, ty den hade två facchini gripit tag i för att bära åt var sitt håll, och de voro just i färd med att välja ut var sin mjuka, behagliga fläck den andres kropp, där en stilett lämpligast kunde placeras, när Petrus slog ned som en nordisk björn och slet tvisten genom att rycka till sig den dyrbara bördan.

Jag satte mig i trädgården bredvid en kvinna. Vi började tala jag minns inte vad språk! Det blåste kallt. Jag drog pläden om mig. rock det till vid min sida. Hon hade knäppt igen sin vackra plyschkappa om min fula yllepläd! Jag steg upp och gick in i kajutan. Där fanns ingen. Jag tog en stryksticka och tände eld mitt brev, tände eld kuvertet.

Ett brett och soligt leende spred sig över Petri hemtrevligt feta ansikte, när ordet pläden nämndes, och hans blick smekte ömt det nämnda kollit, medan Åke och Johan hoppade av tåget och försvunno in il ristorante . Innerst inne i pläden, mjukt bäddad bland filtar, låg nämligen en skatt, medförd från landet i högan nord, och avsedd att tagas fram i Monte, en sällsynt och dyrbar skatt en liter O. P. aqvavit.

Petrus var nära att försjunka i drömmar om hur öppnandet av denna O. P. lämpligen skulle firas, ett plötsligt ryck gick genom tågsättet. »Ryck i helsinglandsade Petrus skämtsamt till respläden. Men omedelbart därpå kom ett ryck till, och satte tåget sig i gång. »Dom växlarupplyste Petrus pläden.

»Kom Johan, tjugu minuter hinner vi se efter om dom har någon katedral i den här stan, och jag är för resten törstig, ett glas chianti, eller vad det är dom kallar pilsnern här i landet, skall smaka skönt. Du Petrus kan vänta här och vakta bagaget. Se efter att ingen stjäl något, glöm inte att här i landet stjäl alla människor allt vad de komma över. Och håll särskilt ögat pläden

Med filten, pläden och nattsäcken i handen började jag min vandring. Det var en gråkall, mulen, fuktig, förfärlig morgon och stengatorna voro dåliga. Jag kom till en bro, som gick över floden; där satt en man till häst ett högt postament, jag tänkte icke att erinra mig vad han månde vara för en; jag kunde för övrigt icke se mer än den suddiga silhuetten mot den mörka himlen.