Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 september 2025
Så är konsten hvarken akademikernas tjänarinna åt andra ändamål eller fosforisternas själfändamål: fritt, vid vetenskapens och religionens sida, tjänar hon de makter, som leda mänskligheten på dess bana genom tiderna.
Nya, oanade njutningsmedel yppa sig: grammofonen framskorrar sina melodier ur senaste operett, konsten att steppa odlas med hängifvenhet, höga stärkkragar sträfva upp mot öronen på de eleganta ynglingarna, sköna kravatter fladdra under hakorna, svajiga hattar hvila behagfullt på flickornas lockar o.s.v. »Folkbildningen» håller likaså sitt intåg.
Samhället är till för dess skull, religionen, vetenskapen, konsten, det materiella framåtskridandet. Själva uppehållelsedriften kapitulerar inför kärleken, men du frågar, om man har råd att älska. Du är väldigt löjlig. Kärleken är det enda, som människan aldrig skall kunna organisera. Och äktenskapet? insköt prästens juridiske son.
Nu, när han nerifrån såg det stora musikverket, som icke liknade någon annan sak i naturen eller konsten och därför oroade honom, tryckte honom, och gjorde att han kände sig under detta människohandens verk, som dock först blev levande under en människohand, ville han utreda vad han såg, återföra dess former på andra kända och därmed närma sig den, få ner den till sig och bli lugn.
Några egenheter eller ett utprägladt karaktärsdrag kan skaffa honom utmärkelse och rykte, så att hans kärlek till konsten eller önskan att gagna med sin konst förkväfves af en småaktig, själfvisk personlig fåfänga.
Nej, han anspelade på Praxinoas, inföll Olympiodoros; Praxinoa, du förstår alls icke konsten att ordna din kiton; jag vill nu genast lära dig både de mycket blygsamma och mindre blygsamma vecken, så att du hädanefter kan skilja mellan båda slagen samt undgå att såra såväl en katekumenisk känsla som en teologisk övertygelse. Praxinoa, inföll Karmides, tag icke Olympiodoros till lärare!
Men man var nu för tiden så van vid märkvärdiga testamenten, att många ej funno detta mera underligt än flera andras. Man erinrade sig, huru en massa sådana kapitalplaceringar ännu stodo oinlösta, samtidigt som man påminde sig den sista, som lyckligt bragts till fullbordan. Den rörde sig om konsten att flyga med ångkraft och mannen, som löste gåtan var en spanjor.
"Jo, det må du tro, och fina skjortor skall du få, min gosse." "Tror du jag skulle kunna hjälpa dig?" "Ja, vars, tag bara i af alla krafter, så skall jag lära dig konsten." "Se på det här, är det bra?" Nils slängde ett plagg öfver till brodern. Per tog det i noggrant skärskådande. "Nej, min gubbe, bättre får du lägga åt. Den där smutsstrimman vill nog inte mor ha kvar."
Men det färska doftande virket sken så hvitt redan på långt håll, ett minnesmärke öfver Ellas misslyckade nattliga bragd och hans redan så ryktbart vordna nederlag... Det sken som ett slags varnagel för alla djerfve älskare, som tro på lyckan utan att känna konsten att binda henne.
Och alla konstförfarna kvinnor spunno med sina händer mörkblått, purpurrött, rosenrött och vitt garn och buro fram sin spånad; och alla kvinnor som av sitt hjärta manades därtill och hade lärt konsten spunno gethår.
Dagens Ord
Andra Tittar