United States or Iran ? Vote for the TOP Country of the Week !
Medan de åto stod Maglena som riktig matmor vid spisen och stickade vantar. Först efter "karlarna" blef det hennes tur att ta' för sig af mjölk och de brödbitar och limpkanter hon hade sparat i matsäcksknytet. Ante lade på elden och skickade drängen till skogs med kälken. Han skulle i dag efter ved för hushållet och kände betydelsen af att vara både häst och dräng.
På violett sammet låg infälld en snusdosa, som sken lik kalken mot påskadagens mässhake. Guld? Tror du? Pastorn tog dyrbarheten i handen, knäppte opp locket och läste på kontrollen under sina uppskjutna glasögon: Silver! Man ska visserligen inte se given häst i mun, men det här är strängt taget ingen gåva... Och ingen häst heller, men silver är det, sa gumman och gick efter besmanet.
Och Sesaks konung skall dricka efter dem. Och du skall säga till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dricken, så att I bliven druckna, och spyn, och fallen omkull utan att kunna stå upp; ja, fallen, när det svärd kommer, som jag skall sända bland eder. Men om de icke vilja taga emot kalken ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger HERREN Sebaot: I måsten dricka.
Det hade blifvit duktigt kallt under natten, efter föregående dags tö. Skaren låg som ett isfält åt alla håll på ömse sidor om vägen. De fingo kälken upp ifrån den tröttsamma ojämna skogskörarvägen. Och nu bar det af, öfver blånande skarsnö. In öfver ängsflak och mark, där snön ännu låg och täckte, samt öfver isblanka stenar, bäckar och småmyrar.
Han tog med ens i och började springa, som om han dragit tomma kälken. Anna-Lisa slet halsduken från ansiktet så häftigt att pannan stretade upp med håret, och hon fick kinesögon. Hon lyfte fötterna lätt, som om hon redan fått på dem sina kungliga lastiker. Men Maglena, hon kröp in i schalen med hela ansiktet. Hon var blyg och rädd för främmande folk helst så'na ute i bygden.
Det var för att man skulle veta att köra rätt i vägen med snöplogen när det blef så mycket snö att man inte annars kunde veta hvart vägen tagit vägen. Till närmaste gård, en liten grå stuga, snarlik deras egen den de i morse lämnat, förde bara en i djupa snön upptrampad stig. Det var just inte mycket lätt att komma fram där med kälken.
Varifrån ljuder sången i en så tidig timme? Vilka sjunga med så djupa röster om blodsdropparna i kalken Gral på Montsalvage? Hör allvaret, hör jublet! Det är icke två eller fem röster, det är femtio eller kanske åttio. Det är hertigens riddare och hirdmän, som feja sina kläder och drabbtyg vid Nyköpingshus!
Här finnas till och med släktingar, som förnekat mig, vänner som sagt upp bekantskapen och blivit mina fiender. Det är med ett ord den mest illa valda plats för en vistelse i lugn och ro; det är helvetet, men konstruerat med en mästerlig följdriktighet och en gudomlig sinnrikhet. Det är här jag har att tömma kalken och återförena ungdomen med de vredgade makterna.
Hundra ord jag hämtat dädan, Tusen ämnen för att sjunga; Sångerna uti ett nystan, I en bunt jag sammanhvälfde, Lade nystanet på kälken, Bunten i min lilla släde.
Sådan var hon, när hon teg och sydde; Såg hon åter opp ibland och talte, Flög ett särskildt tycke, gladt och eldadt, Hennes anlet öfver, som då blomman, Nyss i skuggan varsnad, af en solglimt Lyses upp, och daggbegjuten kalken Leende tusen pärlor tindrar.