Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 juli 2025
Den okände hade knappt uttalat denna förskräckliga varning, förrän han svepte manteln omkring sig, lämnade de häpna kvinnorna och gick bort genom aulan. I det ögonblick han skred genom ingången, som förenade aulan med fruntimmersgården, inträdde två i lysande dräkter klädda män, som närmade sig gruppen vid springbrunnen, sällade sig till den och gåvo det förstummade samtalet en ny riktning.
Då rullade Aposteln ned från stenen, kom på fötter igen och smög sig hastigt men ljudlöst fram mot gruppen. På halva vägen mötte han Lönrot. Ser inte konstapeln, att det är folksamling och förargelseväckande beteende? Lönrot, som ingalunda var någon konstapel, eftersom han ägde kommissaries rang och värdighet, svarade: Jag kan inte hindra förste stadsläkaren från att nysa mitt på gatan.
Han hörde några bekanta samtala om en väns död, och när han sällade sig till gruppen, uppstod följande dialog: Sa' ni att Pettson är död? Ja, han dog i tisdags i förra veckan. Är det möjligt? Ja, det är blott alltför sant. Jaså, Pettson ä' död? Ja, det är han. Håhå, jaja! Vet ni, jag kan knappast tro det. Stackars Pettson jag kände honom så väl! Jaså, han ä' verkligen död?
Man trängs i en grupp vid dörren till terrassen, och ur den gruppen tumlar fram en pojke, varm och röd, icke av dans och lek, utan av sårad manlig stolthet, kränkt i djupet av sitt unga hjärta. Kamrater ta emot honom, man frågar och undrar: vad är det? Och han svarar: Det var hon, Margit! Jag kom fram och bockade mig och bjöd opp henne och då svarade hon: Jag dansar inte med småpojkar!
Men stilla, behagfullt, med högburet huvud, trädde hon fram ur gruppen och ställde sig vid Förste Konsulns sida. Med bägge händer tog hon den hand, han räckte henne, och lade den mot sitt hjärta. Det slog stormmarsch; Bonaparte smålog under de sänkta ögonlocken och räckte zigenerskan sin andra hand. Nå, Madame, se så, om ni kan läsa mitt öde.
Med två steg var han framme vid gruppen, grep Söderbergs minsta vid öronen och lyfte honom av hatten. Söderberg junior grep ögonblickligen hatten och störtade på dörren, men icke snabbt nog att undgå att få sin hastighet väsentligt ökad av en kraftig spark från Karl Anton. "Barnplågare!" skrek fru Söderberg och rusade mot Karl Anton. "Mördare!" röt herr Söderberg och följde exemplet.
Den ljusa, breda Storgatan, med dess fond av Skogsinstitutets vackra parkträn, har klätt sig i festskrud, fönstren äro uppslagna, damer i teatertoaletter äta apelsiner och titta i elfenbenskikare på en ensam förbivandrande officer, vilken alls icke känner sig brydd av uppmärksamheten utan gör halt och front samt tager den livliga gruppen i betraktande genom sin lornjett eller, om han följt med tiden, sin pincenez.
Dagens Ord
Andra Tittar