Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 september 2025
När jag satt i Örebro fångtorn, fick jag mången god bit mat av kvinnfolk, och det var för att de ville fråga mig om den de mest hade kär. Inte behöver ni fråga sådant; nog kommer han, när Gud vill. Fröken Kerstins blick uppflammade. Jag frågar inte efter en hjärtanskär, genmälde hon stolt. Jag vill veta vad alla dessa underliga streck och siffror betyda. Nej, mästare, det är ert eget fel.
Han hade, för att kunna följa med i sakens utveckling, hänvänt sig till en byrå för tidningsurklipp och satt, tillsammans med Cramer som naturligtvis givit honom en snärt, för att hans aversion mot urklippet i onkelns testamente resulterade i, att han nu måste plågas med denna massa av dylika genomläsande det ingalunda oansenliga materialet. Det ser så ut, genmälde vännen.
I stället att besvara den snärjande frågan, strök krigsmannen sina väldiga, knävelborrar och frågade i sin tur: Har ni öl? Var skulle fattigt folk taga öl vid mickelsmässan? Saltvatten ha vi, så det förslår; skall det vara mer av den sorten? genmälde gumman, som icke tyckte om krigsmannens förtroliga ton. Hör nu, mor, återtog denne med en gäspning, känner ni klangen av Riga-mark?
Å, vi reda oss nog ur den dilemman, genmälde Cramer. En lösning? En afton något senare ringde det på fil. kand. Kuntzes tamburklocka, och då denne personligen gick för att öppna, inträdde tvenne personer av vilka den ene presenterade sig som löjtnant Wolfgang Schnitler och föreställde sin följeslagare som sin vän, grosshandlare Cramer.
Du skall se, att det till slut icke lyckas någon alls att förklara marsgåtan och att pengarna äro dina. Tror du? Ja. Men vi få ju se, genmälde Cramer. Det var, som om denna möjlighet med ens stod klar för Wolfgang. Hela tiden, sedan onkelns testamente upplästs för honom, hade han varit liksom bedövad, som ett viljelöst redskap i Cramers hand.
Så få vi åldras tillsammans du och jag och något mer kan jag inte tänka mig.» »Tror du inte på någon som helst möjlighet av ett annat liv?» genmälde jag. Hon skakade på huvudet med en energisk åtbörd. »Nej», utbrast hon. »Jag vill ingenting annat, än det som är. Jag vill få sova en gång i jorden under en vacker blomsterkulle. Det är allt för mig, och det ber jag Gud om varje afton.»
»Ja, jag har verkligen tänkt litet på den saken,» genmälde Pompowski. »Nå, och till hvilket resultat har ni så kommit?» »Det beror på många omständigheter, om det kan duga. Först och främst, om det finnes vatten i närheten och så om fallhöjden är tillräckligt stor.»
Dagens Ord
Andra Tittar