Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 juni 2025
Å, så du säger; han kan vara ordentlig ändå, fast han är språksam. Tro mig du, mamma, det där är en spelfågel, som vi få dras hårt med, innan vi bli fri från honom. Men det gör inget, det; han ska få arbeta för maten, och inte ska han komma mig för när, inte. Ja si, du tror aldrig vad jag säger, men du får väl se, du får väl se! Och så ångrar du dig, när det är för sent!
Där håfvor slösas utan skam, Där är han gärna inne, Men vågar armod träda fram, Förbittrar sig hans sinne; Den fattige får hårda ord, Får vid hans dörrar ligga Och för sin hunger af hans bord Förgäfves smulor tigga.
Jag får ej hava anseende till personen, och jag skall ej till någon tala inställsamma ord. Nej, jag förstår ej att tala inställsamma ord; huru lätt kunde ej eljest min skapare rycka mig bort! Men hör nu, Job, mina ord, och lyssna till allt vad jag vill säga. Se, jag upplåter nu mina läppar, min tunga tager till orda i min mun.
Men Anderssons barn grävde nu i byxfickorna och funno endast en tuggbuss, som Andersson för skams skull tagit ur mun. Hur blir det med hyran? frågade madam Andersson. Jo se, jag har tingat halva tunnlandet söder om björkarna, och det lär ska bli tjugu riksdaler om året. Men så får en ju lån till virket och sånt och det blir räntor förstås Hur mycket blir det, Andersson lille? Ja, det vete fan.
Ännu en rekommendation får Efesus-församlingen, att den hatade "nikolaiternas gerningar." Hvilka voro nikolaiterna? Några antaga, att de voro menniskor, som ville förena andens och köttets frihet och som sålunda drogo Guds nåd till lösaktighet.
Den märkvärdiga mentalitet, som författaren skildrar med så starka färger, gör inte precis intrycket att äga något mera frappant verklighetstycke och det är ju inte heller meningen chargeringen får hela tiden tränga sig
»Åh, gud, hvad ni är grundlig, fröken. Ska' jag verkligen behöfva förklara det?» »Det får man alltid, när man uttrycker sig dunkelt.» »Nå ja då. Jo, ser ni, så ofta jag ser en dam läsa en bok, som inte är en lånbiblioteksroman apropos! det är märkvärdigt hvad de fleste unga damer ha en smak för lånbiblioteksromaner! jo, så infinner sig hos mig en känsla af belåtenhet. Aha!
Det gick som en dans. Nåväl, jag skulle ta till Mentone. Men då fick W. lov att ge mig till biljetten. Jag var luspank. Käre bror jag beklagar. Jag också. Du får gå. Gå! Gå till Mentone! Nästan en hel mil! Varför inte? En uppfriskande promenad. Och målet som vinkar oss: kasinots ruin, allmänt välstånd över resten av linjen! Gott. Jag skall gå. Jag gick.
Akta på mitt klagorop, du min konung och min Gud; ty till dig vill jag ställa min bön. HERRE, bittida hör du nu min röst, bittida frambär jag mitt offer till dig och skådar efter dig. Ty du är icke en Gud som har behag till ogudaktighet; den som är ond får icke bo hos dig. De övermodiga bestå icke inför dina ögon; du hatar alla ogärningsmän.
Så låg hon vid hans fötter ända till morgonen, men hon fick stå upp, innan ännu någon kunde känna igen den andre; ty han tänkte: »Det får icke bliva känt att kvinnan har kommit hit till tröskplatsen.» Och han sade: »Räck hit manteln som du har på dig, och håll fram den.» Och hon höll fram den. Då mätte han upp sex mått korn och gav henne att bära; därefter gick hon in i staden.
Dagens Ord
Andra Tittar