Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 10 maj 2025
Gott, fram med det poetiska! Astronomen läste: En äng i blomsterskrud är det ej som den mörka natthimlen, översållad av myriader tindrande stjärnor? Se, himlapellen är ängens saftiga gräs med dess gröna ton, och stjärnehären är blomma vid blomma av skiftande färgnyans! Än stora, än små, än lysande starkt och än svagt, så äro både ängens blomster och himlens ljuspunkter i natten.
Den gamle knekten talte så, Sköt nätet bort, stod upp att gå Och tog mig tyst vid handen; Och genom byn vi följdes åt Och öfver ängens blomsterstråt Till blåa sjön och stranden, I pärlor klädd af daggens gråt. O, hvilken himmel, hvilken jord! Den gamle talte ej ett ord, Han tycktes blott betrakta.
Hastigt som facklan fångas och flyr från hand och till hand i panateneiska nattliga festen, måsten I lämna ungdomens evigt brinnande fackla till de bakom er ilande yngre rosiga släkten, medan I själva sjunken i ålderns svartnande skuggor, sjunken i gravens tigande natt. Kindens som ängens blommor förblekna. Svallande lockar glesna som lundars höstliga kronor.
Enkla synas de väl, de härliga språken, af fädren Ärfda från barn och till barn, men huslig lycka och välgång Växa ur dem som, blommor ur ängens bördiga sköte. Se, hvad du äger, och allt, hvad af människohänder ihopbragts, Har sin fiende ock, olyckan: din lofvande åker Härjas af hagel och frost, och din hjord förstöres af vilddjur.
Öfverallt på ängens örter Dallrar daggen än från natten; Akta dig, att den ej skadar Dina gullbestänkta vingar. Ser du, alla blommor slumra Än i sina gröna knoppar, Luta än i drömmar hufvut Tätt mot sina veka bäddar. Men du lyfter käck din vinge, Mäter utan rast din bana: Säg mig, späda bi, o säg mig, Hvart du syftar, hvart så tidigt. Vill du honing? Icke annat!
Själv påminnes jag härom genom ankomsten av denne magre, lugne, tigande, högtidlige gäst, vars köttlösa panna I kransat med ängens rosor, till vars mun, som döden förseglat och förruttnelsen åter öppnat, I fört den fradgande pokalen. Han tiger och talar dock med tveggehanda tungomål.
Nu, så hör, hur flickan där beter sig: Har den svarta, sorgens stängel, vuxit, Talar hon och sörjer med de andra. Har den röda, glädjens stängel, vuxit, Talar hon och fröjdas med de andra. Har den gröna, kärleksstängeln, vuxit, Tiger hon och fröjdas i sitt hjärta. Till en källa talte gossen vredgad: "Källa, ängens öga, onda källa!
Dagens Ord
Andra Tittar