Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 8 juli 2025


Folke Filbyter fördes av trängseln mer och mer åt sidan, och slutligen blev han åter fri, att han kunde bestämma över sina steg. Utan att brådska, men också utan att tveka, lämnade han de andra och gick till drottstallet. Hirdens hästar stodo där helt lugnt och åto ur krubborna. Van vid bondegöra tog han sig någorlunda lätt uppför stegen till skullen, trots sina år.

Hon stoppade katten in i schalen och höll den fast med bägge händer, medan Ante ensam fick dra kälken med den alltjämt lika lugnt sofvande Månke. Han styrde stegen mot första stora bondgård han fick i sikte. Från ett annat, ett rödmåladt tvåvåningshus en bit ifrån vägen, lyste ljus ur alla fönster. En kunde förstå att där var begrafning eller bröllop.

I detsamma hördes en kärv röst, som ropade: Var är du, bonde? Han förmådde icke att svara, och han såg upp, stod jarlen redan stegen i golvluckan. Är det rädslan, som betar dig målet? frågade jarlen och gick raskt fram till honom. Jag har glömt hur det känns att vara lugn, sade han långsamt. Vet du vad det är att ligga vaken mitt i sömnen och tänka?

Hon hade ju framtiden eller åtminstone hoppet om en framtid. Hvad var det egentligen? Hon skulle ju snart ha någon att lefva för, och hvem vet, en dag skulle kanske den lilla beveka hans hårda hjerta och sålunda göra allt godt igen. skulle hon ändtligen upp och in till sig igen. Men det gick tungt med de första stegen.

Ansikte mot ansikte talade HERREN till eder berget ur elden. Jag stod mellan HERREN och eder, för att förkunna eder vad HERREN talade, ty I fruktaden för elden och stegen icke upp berget. Han sade: Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

Nu hade han sina ställningar i ordning och sade hastigt åt kamraten: "Nog tror jag det går; men stryker jag med, vår Herre förlåta mig att jag förspillt mitt lif och säg du åt Maria, att nog tänkte jag henne och barnen, men icke kunde jag se pojken der drunkna utan att försöka ta upp honom". Derpå kröp han händer och fötter långs stegarna, jemkade den ena stegen framåt under det han kröp utefter den andra, och turvis till dess han kom fram till gossen, som han fick tag uti, just som denne höll att sjunka.

Du skriver ju bedrövelser min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar; du sätter mina fötter i stocken, du vaktar alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen. Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!

Slutligen hade hon ingenting mer att beställa med Daniel. Hon daskade honom med två fingrar kinden. Du är ändå snäll, du, Daniel, som gör som mor vill. Hon följde honom ut kökstrappan. Pojken slöks av mörkret. Stegen föllo jämnt och stadigt i gruset, klingade klackjärnen mot den frusna vägen, hördes ingenting mer.

Inte med ärlig hundvakt. De ha en get till hund! Oförsynt!" Gråhunden gaf sig till att skälla, morra och illgläfsa, som om han sett tjufvar i en kyrka. Barnen saktade stegen. Ingen af dem öppnade munnen. "De är bara för vi är uselt klädd", mumlade Anna-Lisa till sist.

Men hörseln, som därigenom blev ensam om att vaka, hade dubbelt skärpts. Han var säker , att ett egendomligt ljud skakat marken under hans öra. Sedan han väl en gång börjat att lyssna, kunde han höra det, också när han satt upprätt. Det lät närmast som en springdans, men det var icke något stampande av skor eller smällande av bara fötter, utan stegen voro mjuka och ludna.

Dagens Ord

åtnjöt

Andra Tittar