Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 oktober 2025
En sorglös trånad dref mig mot den nejd, Ifrån hvars famn de milda ljuden kommo. Jag skyndade, som lyft af vingar, dit Och lyssnade, och lyssnade ånyo. Så kom jag till en park, där stam vid stam Mot ljusets pilar höjde gröna sköldar Och ingen fläkt af aftonvinden hann Den friska helgedomens svala skymning.
Jag har ingenting att göra, och dessutom plågar det mig att sitta och se på det rena, vita papperet hemma på skrivbordet. Och likväl måste det alltid ligga där, så att jag har det till hands när jag får någon god idé, ty jag skriver ju på ett drama, var det inte så? Han gick obeslutsam av och an på trottoaren utanför Berzelii park. Det vita papperet är mitt onda samvete...
Jag tror, att det är för att du känner något otäckt fruntimmer, som du vill vara tillsammans med! Hon var så generad över det hon sagt, att hon hade gråten i halsen då hon slutade. Tomas var lugnad. Nej, Greta, du dömer mig orätt, svarade han så allvarsamt som möjligt. Hon såg tvivlande på honom; därefter skildes de och gingo åt var sitt håll. Tomas tog vägen genom Berzelii park.
I min moders skog eller det var ingen skog, det var en park, en stor, stor park, med stora träd och många, många blommor som voro så vackra, så vackra. Fick du plocka hur många du ville? Ja, så många jag ville! Och där var fruktträd med äpplen och päron. Stora äpplen? Ja, så stora och så goda.
Man kommer dit igenom en lund av kanske tusenåriga ekar, enligt sägen en druidlund, eftersom misteln ymnigt anträffas där, växande överallt på lindar och äppleträd. Ovanom denna park stiger vägen brant igenom en mörk granskog. Flere gånger har jag försökt komma till toppen, men det hände alltid något oförutsett, som stötte mig tillbaka.
Befriad från förra ställets osnygga omgivningar, känner jag mig föryngrad vid anblicken av stockrosorna, min ungdoms blommor. Och Paris' underverk, som är okänt för parisarna, Jardin des Plantés, har blivit min egen park. Hela skapelsen samlad inom en inhägnad, Noaks ark, det återvunna paradiset, där jag lustvandrar utan fara mitt ibland vilddjuren: det är en alltför stor lycka.
Under de senaste åren är det den amerikanske fabrikanten, som afstjälper sitt öfverskott på europeisk botten. Eröfra först den inhemska marknaden, så kommer den utländska till er af sig själf, lyder regeln i den internationella handeln. Då jag skrifver om Coleman, Jones, Nimick, Singer, Hussey och Park, återföres jag i minnet till mina gossår.
Han ser med förundran på den lilla beskedliga klockan, som svänger i fria luften och sjunger så lagom hårdt ut öfver park och vikar. Han tänker på de grymma basarne i tornet derhemma, som han bara fått se ett ögonblick som ett mörkt gap, när de slängde ut genom gluggarne.
Ännu en sak, ljöd patronens röst efter honom hugg bort strandträden derborta, veden här uppe är snart slut, låt alarna omkring uthusen stå, men alla björkarna ska ned, förstår han, på vägen åt stranden, der behöfs ingen park. Så, begriper han inte, efter han står så der och glor? Peltonen spärrade upp ögonen och spände dem i patronen.
Dagens Ord
Andra Tittar