Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 24 juli 2025
Han blygdes öfver sitt missgrepp och af idel förlägenhet hugade han sig gång på gång medan han rodnande ryggade hän emot dörren. Då han stod der och bugade för sista gång nickade hon nådigt åt honom som om han varit ett litet barn. »Jag kan gå med en annan gång», tröstade hon. Hela hans ansigte lyste upp af tacksamhet innan han försvann.
Emellertid hade skymning fallit, men snön lyste ännu något litet, så att de kunde hålla landkänningen; de talade inte ett ord, men Carlsson höll sig tätt i spåren efter sin vägvisare. Plötsligen stannade denne och lyssnade.
Hon lyfte lyktan och lyste sonen i ansiktet. Såg genast att han var drucken. Vad tar du dig till? frågade hon barskt. Dock icke alltför barskt, väl vetande att hårda ord kunde gå igen, om ruset var stadgat. Sir I inte? sluddrade han. Jag smir mig ett björnspjut. Nu varsnade hon, vad som skett med ugnsrakan. Har hin fluge i dig, att du ska förgöra ugnsrakan, din vettvilling!
"Nu äro vi vilda svanor", skrek det underliga vitterföljet, "och nu ska vi göra er till svanor också. Snart går solen opp och då flyga vi bort till Egypten", halfsjöng en. Hon hade röda kinder, ögon, som lyste som gnistor, och hår så långt och tjockt som en hästman.
"Ja, men där är mor å, så nog har den lillstintan de bra", sade Maglena med låg röst, i mening att trösta den sorgsna. "Tror du det, du lilla älskling", hviskade frun. Hon lyfte Maglena upp i sitt knä och lutade sitt hufvud emot hennes bara hår, som lyste lockigt och glänsande. Maglena satt åter stel som en pinne.
Ella stälde sig framför stenen med armarne i sidan och såg på den unga qvinnan. Hon var mörkhyad och hade vackert brunt hår. Hennes fylliga kinder voro friska och röda, och när hon skrattade, lyste de vackra tänderna mellan läpparne. Hvems trolofvade är nu egentligen Toimila Hedda? frågade han helt plötsligt.
Karmides steg upp på målningsgalleriets marmortrappa och intog en bekväm plats vid hörnpelaren. Tätt förbi den måste tåget stryka fram; den var bestämd till vågbrytare mot floden. Karmides kunde se allt på nära håll. Facklorna, som lyste i spetsen, närmade sig.
De gulhvita skjortorna, de ljusa hårtestarne fladdrade, och tre par små, magra ben gnodde allt hvad de orkade, medan armarne hjälpte till så godt de kunde för att påskynda farten. Så det gick! Sanden yrde, de bruna fötterna arbetade, näsorna runno och ögonen logo. Mellan friska röda läppar lyste hvita och barkbrödvana tänder.
Sedan stängde hon kakelugnsluckorna och lyssnade förnöjd till det sprakande, sjudande och lifliga ljudet där inne. Ett triumferande leende syntes å hennes skarpa, kantiga anletsdrag och de små ögonen lyste godmodigt.
Vårt arf blef skiftadt, säll till sitt eget slott Min broder for, jag följde, en främling lik. Välan, en sällhet grydde för mig ändå, Den stals, stals bort af honom, som vunnit allt. Då sprang min ena stjärna ur natten fram, Då såg jag hämnden vinka, den lyst min ban I år af kval, och nu den mig lyste hit.
Dagens Ord
Andra Tittar