Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 juni 2025
Först för ett pistolskott nedföll Erik, Och hans baneman för Gustafs björnspjut. Striden växte, styng med styng blef växladt, Sex af fienderna lågo döde, Och af brödraskaran blödde alla. Sist bland dem var Adolf ensam öfrig. Sårad genom ben och skuldra redan, Slog han kring sig med en röfvad sabel, Tills, igenom bröstet dödligt stungen, Än i döden sårande, han nedföll.
Tomas log och uppsteg stolt och talte: "Vapen passa ej för gamla händer, Liksom feghet ej för unga hjärtan; Häng geväret opp igen, o fader, Och låt mig och mina bröder pröfva." Gubben gladdes åt hans ord och lydde. Men i blinken gick hvar bror med stolthet Till sin säkra, skinnbeklädda bössa, Slängde den på axeln och i handen Fattade sitt trygga, korta björnspjut.
Hon lyfte lyktan och lyste sonen i ansiktet. Såg genast att han var drucken. Vad tar du dig till? frågade hon barskt. Dock icke alltför barskt, väl vetande att hårda ord kunde gå igen, om ruset var stadgat. Sir I inte? sluddrade han. Jag smir mig ett björnspjut. Nu varsnade hon, vad som skett med ugnsrakan. Har hin fluge i dig, att du ska förgöra ugnsrakan, din vettvilling!
Dagens Ord
Andra Tittar