Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 september 2025
Han sade mig nemligen, att män ej hysa något synnerligt intresse för damtoiletter och dess små hemligheter, d. v. s., han sade, att män ej bry sig om att läsa om sådant. Se, derför har jag på mina och kamraternas vägnar gifvit denna lilla vink i inledningen, för att låta alla våra läsare förstå, att ju längre de komma in i boken, ju roligare blir den.
Stämningen förbättrades ej vid tanken på en förnyad bekantskap med den gamla upplagan af köttkakor och mjölk; mina kummintankar, som under vägen från Vassånden, med kamraternas hjelp, tagit gestalt af den finaste grönkål med förlorade ägg och brynt potatis, gick i vatten, ty man hindrade mig från att stanna i regnet och plocka den grönskande örten.
Och nu manades vi två starkt till efterföljd, mindre af våra samvetens, än kamraternas stämmor, och jag begaf mig ut, kom öfver en sten, raglade fram öfver två, spände tårna i den tredje, den vickade till, det hala kräket, och jag satte mig på dess granne med fötterna redlöst hängande på ena sidan och en lång rad kappfransar i halfkrets flytande omkring stenblocket.
Vakne voro de ej, de njöto det ljufliga rusets Döfvande ro och glömde i lugn besvärliga färder; Endast den brunskäggyfvige Ontrus satt vid sin kanna, Drucken och säll, och såg på de fallna kamraternas hvila. Men då i dörren han märkte den raske Mattias från Kuru, Sprang han från bänken strax och började dansa i glädjen.
Pitter var på grund av hans efternamn Stellans öknamn. Hur vågade du? Det låg beundran i deras röst. Men också för denna var han alldeles okänslig. Vad betydde kamraternas beundran? Han hade ingen aptit till frukosten och gick in på sitt rum, lade sig på soffan. Han var så dödstrött, dödstrött.
Med ett skutt var hon uppe på det smala staketet, der hon, trotsande kamraternas varningar, gjorde några smidiga rörelser. I detsamma kom Hanna ut från salongen. När Bella såg henne, skulle hon göra en helsande gest, men förlorade i detsamma balansen och störtade handlöst ned till marken. Ett rop af förfäran hördes från balkongen.
Kamraternas samlif tog bort enformigheten i hemmet, och umgänget med samåriga från andra samhällsklasser vidgade hans tankar, tog bort den monotona kritiken på syskon och föräldrar och gaf uppfostran. Långt efter, när han tänkte på denna tid, stodo endast två minnen qvar af betydelse.
Hon var stolt öfver Hanna, ty hon såg kamraternas beundran, men hon var ändå mer lycklig öfver att få vara hennes vän. Sjelf var hon ju så obetydlig, alltför obetydlig att få stå Hanna så nära.
Dagens Ord
Andra Tittar