United States or Dominica ? Vote for the TOP Country of the Week !
Som en i flykten träffad fågel redlöst fäller vingen, sjönk bomseglet på det flyende fartyget tillsamman; ett skrot hade träffat gaffelnocken och afslagit tåget, hvaraf den hölls uppe. Den käcke ynglingen kastade i ett ögonblick loss ändan på däck och flög som en pil upp i masten.
Ändteligen skall den återgå till hamn, men åter resa sig storm och våg, åter tätna töcknen kring skeppet, åter visar det ogästvänliga hafvet sin vildhet, och ett redlöst vrak kastas slutligen briggen mot turkiska kusten och sönderslås i spillror. Folk samlas på stranden, de lösa Ibrahim och sina fångna landsmän, som legat bundne i skeppsrummet, och uppretade af dem misshandla de skeppets folk.
Miskunda dig, Gud! Vem undrar, om det starkaste hjärta nu vill bäva! Riddar Erlands bleka kinder vordo blekare. Han fattade pergamentet, och hans blick föll på följande rader: »Den hemske mandråparen lär kommit till norska staden Bergen med ett redlöst angliskt skepp, vars besättning var död, då skeppet drev in på redden. Han skonar varken hög eller låg, klerk eller lekman, rik eller fattig.
Han har varit redlöst berusad kväll efter kväll ett par veckor, och nu har han huvudet fullt av sådana där underliga idéer.» »Tro inte på honom», inföll Silverbuckla. »Jag är baron » »Jaså, är han baron nu», avbröt Askengren brutalt. »I förmiddags påstod han att han var kejsar Wilhelm. Det går visst nedåt på rangskalan.
Det andra, okändt, tycks, från öster kommande, Mot Pelops halfö styra. Kreitons bankar ren Det lyckligt väjt och söker ligga opp förbi Galastors klippgrund; då, då brister seglet, slits Af stormens il i stycken, och mot hällarna Vräks skeppet redlöst, likt ett flarn, och sönderslås. I samma stund ser jag den djärfve fiskarns son I spetsen för en skara landtmän skynda ned Och hinna stranden.
Den 3 Sept. inträdde visserligen en förändring till det bättre, isen begynte fördela sig en smula, men vidriga vindar hindrade fartyget att löpa ut, isen hopade sig på nytt kring det samma, det undergick ytterligare skador och blef redlöst liggande på ena sidan. Från denna stund sväfvade Barents och hans folk icke längre i ovisshet om det öde, som hotade dem.
Och nu manades vi två starkt till efterföljd, mindre af våra samvetens, än kamraternas stämmor, och jag begaf mig ut, kom öfver en sten, raglade fram öfver två, spände tårna i den tredje, den vickade till, det hala kräket, och jag satte mig på dess granne med fötterna redlöst hängande på ena sidan och en lång rad kappfransar i halfkrets flytande omkring stenblocket.
Dagens Ord
Andra Tittar