United States or Mauritius ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och han viskade: Vad snackar du, jänta? Det är väl ingen som begär av en jungman? I go'vär landbacken. Och hon visste ingenting att säga emot. Men när mor i Sutre vaknade, svann drömmen brådstörtat att hon ingenting mindes därav. Hon mindes endast, att hon drömt någonting varmt och kände ännu värmen. Hon blev liggande en stund i obekväm ställning med nacken pressad mot väggen.

Stolar åka över golvet. Dukar dras ned, väggarna darra och rutorna skallra. Tjut och vrål. öppnas plötsligt dörren och en liten söt flicka med ljust lockigt hår, blå ögon och en näsa som är mera pikant än vacker, står plötsligt mitt i rummet. Karl-Olof får se henne. Hon är upphovet till allt ont hennes fel är alltsammans, och han skriker åt henne allt vad han orkar: Du jänta, vad vill du här?

De kommo alla hitåt. Vägen ledde åt stranden, der byfolkets båtar lågo förtöjda. De gingo förbi Ella utan att se honom, der han satt, skrattande, par om par, käresta med käresta, yngling och jänta, i skämt, i glam, i yster munterhet. Sist Hedda och Paawo.

Hettan var qväfvande och skulle ha dödat mindre härdade naturer. Stilla och tyst försiggick behandlingen. Sträng ordning hölls i badstugan. Ingen talade. Gårdens öfverhufvud befalde nu och litet mer »bad» ugnen. En stark jänta skötte tjensten som baderska. Kring de breda höfterna bar hon en grön yllekjol och hufvudet en virad duk i gul skiftning.

Inte ens de fem skramlande sköldar av försilvrad plåt, som slängde omkring Kinumé, förmådde dölja det faktum att hon var Nagasakis skönaste yoshi. »Det är en jänta för mig, detskrek skeppar Broman. »Den skulle jag ha lust att ta med mig hem till SverigeNorrmannen skrattade. »Köp hennesade han. »Dom här pikerne är till salu har jag hörtBroman var genast med saken.

Se där ha vi Sven! sade en ung flicka, som för tillfället var ensam inne, sysselsatt med att pryda den vitrappade spiseln med björklöv och ringelblommor. Det var Ingrid, korporalens yngsta dotter, en femtonårig jänta med ljust hår, stora blå ögon och friska kinder. Hon ämnade säga något mera, men tystnade och slog förlägen ned ögonen, hon varseblev Svens obekanta följeslagare.

Ernst-Olof gick rätt emot henne, och hon stannade, knöt han näven under näsan henne och sade hårt han kunde: Det vill jag bara säga dej, unge, att om du ramlar i sjön en gång till, kommer jag absolut inte att dra opp dej mycket du vet det, jäkla jänta ! Aftonen var stilla och vacker. Solen hade gått ned bakom sitt vanliga berg och skogens mörka dunkel drog in bland hus och villor.