United States or Saint Kitts and Nevis ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men samma gång står också, såsom den enklaste betraktelse lärer, detta begär i det innerligaste samband med äfven de ädlaste sidorna i vår natur, hvarför också dess våldsamma undertryckande, vore det än praktiskt utförbart, endast kunde ske bekostnad af några bland de rikaste källorna för en harmonisk och lycklig tillvaro.

Ja, svarade Eufemios ödmjukt, och hans ögon blickade fromt, men stadigt, under de breda ögonbrynen, i biskopens ansikte. Jag är i sanning icke värdig en sådan lycka, men Herren låtit mig henne vederfaras, emottager jag henne med innerligaste glädje och tacksamhet. Biskopens blick var fortfarande riktad presbytern, han i torr ton sade: Redogör för testamentets enskilda punkter!

Om det ibland er finns en ung man, som känner att han icke behöfver anstränga sig för att förtjäna sitt uppehälle, skänker jag honom mitt innerligaste deltagande.

Är hon åter ett verkligt geni, går hon aldrig utom sitt område och är äfven under sin högsta flykt ännu kvinna. Och i detta fall måste hon väl äga anspråk vår innerligaste och mest oinskränkta hyllning. Men vi komma tillbaka till fru Lenngren.

Han hade den innerligaste lust att taga det der lilla sjuka barnet sina armar, knäppa sin öfverrock upp och svepa det in i dess veck. Han gick sakta framåt, ängsligt iakttagande hennes drag; hans röst var dämpad som om han varit rädd att göra henne ondt med dess skärpa och den hade sitt vackraste, mjukaste tonfall, som ville han linda dess uttryck lugnande kring hennes oro.

Barnen voro med den innerligaste kärlek fastade vid sin farmor. Ett ord af henne, en blick ur dessa kloka, vänliga ögon förmådde vanligtvis hejda de häftigaste utbrott hos gossarne, och hvarje sorg eller motgång lindrades, när den kära gamla hade talat ett tröstande ord till de små.

Huru skön klingar ej denna af kärlek inspirerade sång, kanske hans innerligaste: »Farväl, min vän, min själ, mitt lif, min kära, Min fordna ögontröst, min lust och ära! Farväl, mitt hjertas barn och bästa vän! I fall att himmeln helsan min behagar, Förtröstar jag, att han min resa lagar Snart hit igen.

Allt det förut inte sällan påkommande barska, kvicka, slyngelaktiga var borta; hon bar nu anblicken av medborgarinna; samma förnuft i allt, som förr, men ett förnuft, sänkt i doften av den innerligaste hängivenhet, den renaste ljuvhet.

Han tackade dem det innerligaste därför, inte minst för det symboliska i gåvans form. Utan tvivel hade de tänkt sig att denna kristallkrona, den vid högtidliga tillfällen stod tänd och med sina många ljus lyste upp hans älskade hem, skulle vara en sinnebild för det ljus, han hoppades ha tänt i deras hjärtan.

Med många af dessa snillen var fru Lenngren ej blott umgängesvis bekant, utan äfven förenad genom banden af vänskap och den innerligaste aktning.