United States or Mongolia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Då brast dammen, som för barnens ögon Stängt i sjutton år hans tårars flöden, Och han grät med sammanknäppta händer: "Pris ske Herran", sade han, "den store; Fylldt är löftet, och mitt fadershjärta Har vid mina söners hat ej brustit.
Att taga vara på tuktan är vägen till livet, men den som ej aktar på tillrättavisning, han far vilse. Den som gömmer på hat är en lögnare med sina läppar, och den som utsprider förtal, han är en dåre. Där många ord äro bliver överträdelse icke borta; men den som styr sina läppar, han är förståndig. Den rättfärdiges tunga är utvalt silver, men de ogudaktigas förstånd är föga värt.
Du har blivit gammal, Frey, mumlade han till sig själv, halvt högt, halvt i tankar. Du har blivit gammal och vintrig, och du måste dö för att kunna uppstå på nytt till ungdom och fruktsamhet. Det var ord också till dig, du bonde från Folketuna. Jag har plöjt och samlat och fått fiender och hat och smälek, och nu ser jag, att allt ändå bara är en begynnelse.
Jag hade sett två kvinnoansikten, det ena hade ögon som en slipad glittrande kniv, det andra var håligt sargat, sårigt, med smink kring såren, och ögonen sprutade ut orent hat. Och jag tyckte att jag själv kände igen det ansiktet jag letade i mitt minne ja, det kanske var min första kärlek, vad minns jag av detta utslocknade fordom?
Men för hvart skrufslag, som förde henne bort från den luft, han andades, kände hon sin viljas fibrer förlamas, och den iskalla sanningen smög sig öfver henne: att skild från honom kunde hon icke lefva. Det fanns icke längre någon bitterhet i hennes sinne; där fanns icke heller hvarken skam eller hat; och själfva smärtan hade sargat så länge, att eggen mist sin skärpa.
Och under följande villkor må en dråpare fly till någon av dem och så bliva vid liv; om någon dödar sin nästa utan vett och vilja, och utan att förut hava burit hat till honom -såsom när någon går med sin nästa ut i skogen för att hugga ved, och hans hand hugger till med yxan för att fälla trädet, och järnet då far av skaftet och träffar den andre, så att denne dör då må en sådan fly till någon av dessa städer och så bliva vid liv.
De gingo naturligtvis runt kring stränderna och rakade av vartenda strå som kunde åtkommas, så att den som ville ha något med, måste ut i vattnet och gyttjan, och fick ändå bara vassvippor, som inte något kreatur ville tugga. När gubben kom hem i sin båt och såg viken ligga som en slagen äng, blev han alldeles galen, och som han kände igen upphovsmannens finger, kastade han sitt hat på honom.
Ett vet jag dock, ett offer, dig långt kärare Än feta stycken af förblödda hjordars kött; Det är ett bränneoffer då, när mänskan, rörd Af dig till mildhet, bränner upp sitt hat, sin hämnd. Det offret kan jag helga dig i denna stund. Hitåt, mitt folk, er konung kallar, närmen er!
Mitt sinne blev bittert och trotsigt och jag var inte långt ifrån att fatta hat till min stackars far. Jag skulle säkert ha gjort uppror och ställt till med något elände, som jag måst ångra i hela mitt liv, om inte min första kärlek kommit emellan och gjort mig brottslig i mina egna ögon och ödmjuk och undergiven mot min far.
Och brefvet, som skulle tolkat hennes gränslösa tillgifvenhet, blef i stället ett sjudande utslag af detta obändiga hat: »Jag har gått här och tegat, att icke ett ord af mig skulle falla tyngande i era stämningars vågskålar men nu kan jag icke tiga mer. Nu bryter mitt onda sinne fram, och du skall stirra på mig som på en menniska, du icke känner. Men sådan är jag. Jag är icke god.