Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 oktober 2025
Jag känner bara, hur allting brister. Jag är borta redan nu, fastän du inte kan fatta det än, därför att du vet så litet, och därför att jag så litet kunnat säga. Men varför skulle jag säga dig det, förrän det var alldeles nödvändigt? Ty jag har velat leva med dig, Georg, jag har velat leva med dig, därför att jag har älskat dig mer än allting i hela livet. Jag är inte ung nu.
När solen kom däröfver, Ett ögas varma strålar, Då smälte det i floder Af känslor och af tankar, Blef fritt och mätte rymder, Tillförne obekanta, Blef varmt och blef en spegel Att fatta blåa himlen Och jordens blomsterfägring Och i sitt djup förvara Det blida ögat ständigt." "Och hvems, o flicka, säg mig, Var detta blida öga?"
Hon kände på honom för att övertyga sig, att han var varm. Men när han då ville fatta om hennes hand, ryggade hon ovillkorligt baklänges. Du måste följa mig nu genast, bad han förtvivlad. Min broder väntar med hästarna. Ännu visste hon icke, vad hon skulle svara eller tro.
Borgaren fick stundom åhöra sådana samtal och, som han hade lätt att fatta, gick han sedan och spridde ut bland sina bekanta att t. ex. sextonhundratalets störste författare, Johann Kankel till Wisingsborg hade skrivit ett lärt arbete, som hette Nils Matson Kiöping. Om söndagarna åt han middag hos sin borgare, varefter de båda gingo i aftonsången och hörde någon S. M. Kandidat.
Närmre träder svågerparet redan Fram till Gojkos ungdomssköna maka, Fatta henne vid de hvita händren Och till borgens grundval föra henne. Och de vinka dit byggmästarn Rado; Murarena kallar åter Rada Men den unga, smärta kvinnan småler, Aktande det allt som skämt och lek blott. Och att lägga borgens grundval ila De tre hundra murare till verket Och kring henne ställa sten och bjälkar.
Den ene vill hjälpa den andre; han säger till den andre: »Fatta mod!» Träsnidaren sätter mod i guldsmeden, bleckslagaren i den som hamrar på städ. Han säger om lödningen: »Den är god» och fäster bilden med spikar, så att den ej faller omkull.
Medan hon stod ensam uppe i den mörka trappuppgången utanför Tomas' dörr och knackade och väntade och knackade på nytt, oaktat hon förstod att han icke var hemma, hade hon plötsligt kommit att fråga sig själv: varför står jag här? Och hon kunde icke fatta det. Hon kände med frätande visshet, att det var slut. Och vad skulle sedan komma? Vad allt var annorlunda för ett år sedan.
Till sist kunde jag icke uthärda att skrifva utan satte mig att läsa i en af hans böcker. I början läste jag mekaniskt, utan att fatta ett ord, men småningom fängslades mitt intresse. Då hörde jag plötsligt i den hopplösa tystnaden en hård knackning på en dörr. Kunde det ha varit han? Nej, omöjligt, han skulle ha ringt i stället.
Så vände sig hennes uppfostringsprinciper på alla håll mot barnets djupaste böjelser och starkaste instinkter, och undervisningen präglades alltifrån början af ett sollöst allvar, som verkade nästan förlamande på Elsas förståndsverksamhet. Eljes hade hon lätt för att fatta, och med vänlighet och beröm kunde hon eggas till stora ansträngningar, men den metoden kom sällan till bruk.
Någonting helt naturligt, intet mirakel, icke ett spår av elakhet bara en kloaköppning vid kanten av trottoaren, där min stol stod. Då först började jag fatta, att goda andar åsyftade min frigörelse från en last som för till dårhuset. Välsigna försynen som räddat dig! Den 25 maj. Oaktat hotellets ordningsregler, som utestänga kvinnor, har en familj inhysts i rummet bredvid mitt.
Dagens Ord
Andra Tittar