Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 27 oktober 2025
Han känner numera icke igen mig, då vi mötas. Men jag känner honom. Vi hundar äro sådana vi glömma aldrig dem som visat oss vänlighet. Så var jag i ett hus, där det fanns kök. Det var något nytt. Köket är det viktigaste rummet i alla hus. Där är varmt och gott och finnes där en god jungfru, så har en hund det bra. Men hon bör vara förlovad.
Då fick jag mål i munnen och svarade: Herr patron, det är mig en för stor ära, och dessutom är jag förlovad med Sven Stål. Bra... Nå, vad genmälte patronen på det? Han såg först mycket mörk ut, men skrattade sedan och sade: Det där är barnsligheter, Johanna.
Ska vi gå i skogen? frågade Mari och såg på herr Axel. Nej, nu vill inte jag! svarade han. Förra gången ville inte du! Så kan det vara! Mari gick in igen och dansade hela afton med samma lugn som om hon burit vatten eller rensat fisk. Året därpå var hon förlovad med en hederlig skomakargesäll, och försvann ur historien.
Men när en söndag gått, beslöt herr Lundstedt ta ut lysning utan föräldrarnes samtycke, och när prästen läste upp lysningarne, men icke nämnde Angelikas och Alriks namn, utan två helt andra, valde herr Lundstedt sig två andra, som han kallade deras pseudonymer, och ansåg att han numera var förlovad pseudonymt.
Det föreföll honom barnsligt och simpelt efter de estetiska njutningar, han den sista tiden upplevat. Dessutom: Greta var ej där. Hon var förlovad och kände sig för resten för gammal. Under en av pauserna kom Rose fram till Stellan: Du dansar så sällan med mig? Jag dansar knappast alls. Varför inte det? Det roar mig inte.
Vad har ni att bjuda henne? Herr Frenssen såg på mig mycket allvarligt och så sade han: Jag icke ferstå. Jag varit så litet i Sverige, jag icke friat till svensk flicka. Jag hava en fästemö i Tyskland. Jag gick in till min dotter och sade henne vilken usel person hon kastat sin kärlek på. Jag sade henne att han var förlovad förut, i Tyskland.
Den där fete gossen heter Hyltenius och ska vara förlovad med Rogershusarens fosterdotter. Han är förryckt, säger de, men det gör ju ingenting, när han får hustru och tre egendomar. Där ha vi Abraham Björner. Han har ett skägg, den karln, som tyder på ursvenskt hjärta och heder. Titta, kan bror se bakom pelaren där. Det är Holmin.
»Det var en söt flicka det där», sade nämligen den förre, när de passerat paret. »Vem är det?» »Det är fröken Lindblom, hon är hm så gott som litet förlovad med mig.» »Såå», sade Schönstein. »Tillåt mig gratulera. Presentera mig vid tillfälle för er fästmö eller så gott som, ha ha!» Två dagar senare mötte Andersson Majken på Östran och gjorde sällskap.
Men tante Sara tog åter till sig blicken och gömde den under tårkuddarna. Helt förlägen över sin dristighet sa hon: Jag behöver väl inte vara manhatare, därför att jag varken varit förlovad eller gift. Den som är ful och fattig får sitta på glasberget. Men jag har aldrig försummat att njuta av manligt sällskap, när det har bjudits.
Dagens Ord
Andra Tittar