Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 23 maj 2025
Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud. Och Elihu tog till orda och sade: Menar du att sådant är riktigt? Kan du påstå att du har rätt mot Gud, du som frågar vad rättfärdighet gagnar dig, vad den båtar dig mer än synd? Svar härpå vill jag giva dig, jag ock dina vänner med dig.
När han då drog till Siklag, gingo dessa från Manasse över till honom: Adna, Josabad, Jediael, Mikael, Josabad, Elihu och Silletai, huvudmän för de ätter som tillhörde Manasse. Dessa bistodo David mot strövskaran, ty de voro allasammans tappra stridsmän och blevo hövitsmän i hären. Dag efter dag kommo nämligen allt flera till David för att bistå honom, så att hans läger blev övermåttan stort.
Semajas söner voro Otni, Refael och Obed, Elsabad och hans bröder, dugliga män, Elihu och Semakja. Alla dessa hörde till Obed-Edoms avkomlingar, de själva och deras söner och bröder, dugliga och kraftfulla män i tjänsten, tillsammans sextiotvå avkomlingar av Obed-Edom. Meselemja hade ock söner och bröder, dugliga män, tillsammans aderton.
Vidare sade Elihu: Bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till Guds försvar. Min insikt vill jag hämta vida ifrån, och åt min skapare vill jag skaffa rätt. Ja, förvisso skola mina ord icke vara lögn; en man med fullgod insikt har du framför dig. Se, Gud är väldig, men han försmår dock ingen, han som är så väldig i sitt förstånds kraft.
Mot Job upptändes han av vrede, därför att denne menade sig hava rätt mot Gud; och mot hans tre vänner upptändes hans vrede, därför att de icke funno något svar varmed de kunde vederlägga Job. Hittills hade Elihu dröjt att tala till Job, därför att de andra voro äldre till åren än han. Men då nu Elihu såg att de tre männen icke mer hade något att svara, upptändes hans vrede.
I Ramataim-Sofim, i Efraims bergsbygd, levde en man som hette Elkana, son till Jeroham, son till Elihu, son till Tohu, son till Suf, en efraimit. Han hade två hustrur; den ena hette Hanna, den andra Peninna. Och Peninna hade barn, men Hanna var barnlös.
Så tog då Elihu, Barakels son, från Bus, till orda och sade; Ung till åren är jag, I däremot ären gamla. Därför höll jag mig tillbaka och var försagd och lade ej fram för eder min mening. Jag tänkte: »Må åldern tala, och må årens mängd förkunna visdom.» Dock, på anden i människorna kommer det an, den Allsmäktiges livsfläkt giver dem förstånd.
Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal. De tre männen upphörde nu att svara Job, eftersom han höll sig själv för rättfärdig. Då blev Elihu, Barakels son, från Bus, av Rams släkt, upptänd av vrede.
Och Elihu tog till orda och sade: Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig. Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta. Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är. Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt. Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
Dagens Ord
Andra Tittar