Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 21 september 2025


William tycktes aldrig bekymra sig om huruvida det talades eller tegs och han bidrog sällan till konversationen, utom med en eller annan anmärkning, hvars kyliga hån oftast gjorde henne ondt.

Son av den rike och allmänt aktade baron Sparrfält Odensvik hade han slutit ett fast vänskapsförbund med hemmansägaresonen Göran, ett förbund, som olikheten i deras ålder endast bidrog att göra ännu varaktigare. De bodde under terminerna tillsammans, delade sina lärares och kamraters tillgivenhet och hade allt, till och med sina små oskyldiga upptåg, gemensamt.

Men han hade svårt att finna honom i samtalet, musik icke var hans styrka, och professorn av artighet sökte leda samtalet in pastorns område, varifrån dock denne helst ville slippa ut. Svårigheten att förstå varandra bidrog också att göra ett närmande omöjligt, varförutom professorn, såsom van att ge sig luft i musik, ogärna talade långa stycken.

Dermed hade han nästan stängt för sig möjligheten af befordran i statens tjenst. Den, som underhöll honom vid universitetet, var Karl Gustaf Wrangel, som tyckes ett högsinnadt sätt hafva sörjt för honom. Utom det lysande mäcenatskap, som allmänt utöfvades af de store, bidrog väl äfven härtill, att morfadern och Wrangel varit krigskamrater.

Källan till Lönnrots godlynthet var ej endast den sällsynta jemvigten i hans sinne. Hans föräldrar hade varit fromt folk och efter sin enfaldiga uppfattning sökt uppfostra sina barn till gudsfruktan. Sin barnatro lär han ej någonsin hafva helt och hållet förlorat, och sina äldre dagar återvann han den i alla fall mera klar. Hans fromhet bidrog verksamt till hans naturliga godlynthet.

En kall eftermiddag kommo vi, hungriga som vanligt, till Sveens gästgifvaregård, för hvilken en resande norrman vid förra skjutsstationen varnat oss, utan att dock vilja gifva skäl för sin vink. Snö hade föregående dag fallit aflägsna fjelltoppar, en syn, som sedd från ett fönster i gästgifvaregårdens matsal, kanske bidrog något till att göra detta rum ännu kallare än det egentligen var.

Hans historia var enkel och vanlig och handlade inte om honörn utan om ett fruntimmer. Han hade en passion, som kanske också bidrog att förlänga hans vistelse vid universitetet; han gick bokauktion. Icke för att köpa böcker och icke läsa, utan för att höra buden. Han betraktade böcker som typografiska alster; han talade aldrig om titeln eller författarens namn utan endast om boktryckaren.

Älgskyttarnes enkla hvardagslif syntes henne prosaiskt inför prakten i Tegnérs poesi. I den mån den nationella rörelsen utbredde sig, bidrog dock Älgskyttarne mäktigt till att väcka nationalkänslan och rikta henne det folkeliga.

Johannas närvaro bidrog mer än allt annat att påskynda Svens återställande. Ynglingen hade knappt någonsin känt sig lycklig som nu sjukbädden. Vi återkomma nu till djäknarne. Johanna utbytte med dem ett tecken, som betydde, att hon väl igenkände dem, och ett annat, att de borde iakttaga tystnad, emedan Sven sov.

Man får emellertid räkna med att något krånglar för doktor Martini i alla fall hinner han gott att spegeln färdig i god tid. Härligt; jag har ju lyckats ypperligt med min expedition. Till att än mera förhöja hans goda humör bidrog den omständigheten, att han, nedkommen till stranden, fann att fruktgaleasen, som fraktat honom till ön, ännu ej avseglat utan just låg segelklar.

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar