United States or Russia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Fläkten susa: "Fallna flicka!" Rönnen sucka: "Svikna flicka!" Svalan sjöng: "Hvar är din stolthet?" Sparfven: "Hvar är nu din glädje?" Svanen speglas ren i sundet, Knipans hvita vingar hvina, Lärkan höres högt i höjden, Spofvens rop kring kärret rullar, Våren samlar sina skaror, Får sin fågelflock tillbaka, Väntar dem med sol och värma, Lockar dem med långa dagar.

Dig såg jag äfven, lund, där jag en gång För Minna blottade mitt hjärtas lågor, Där lättbevingad, svalan lik, som sväfvar Mot vårens famn ur sundets purpurvåg, Bekännelsen flög öfver hennes läppar Och hennes blickar gräto pärlor till En krona åt min segrande förhoppning.

För sångmästaren, till Gittít; av Koras söner; en psalm. Huru ljuvliga äro icke dina boningar, HERRE Sebaot! Min själ längtar och trängtar efter HERRENS gårdar, min själ och min kropp jubla mot levande Gud. Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig, där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, HERRE Sebaot, min konung och min Gud.

Men lättare klappade dottrens Hjärta, och glad i sin håg begaf hon sig åter ur kammarn, Svalan den glädtiga lik, som, kommen af våda i rummen, Bäfvat en stund och finner den öppnade dörren och flyktar.

Till och med hägern under himmelen känner ju sin bestämda tid, och turturduvan, svalan och tranan taga i akt tiden för sin återkomst; mitt folk däremot känner ej HERRENS rätter. Huru kunnen I säga: »Vi äro visa och hava HERRENS lag ibland oss»? Icke , de skriftlärdes lögnpenna har förvandlat den i lögn. Sådana visa skola komma skam, komma till korta och bliva snärjda.

Såsom en stad vars murar äro nedbrutna och borta, är en man som icke kan styra sitt sinne. Såsom snö icke hör till sommaren och regn icke till skördetiden, höves det ej heller att dåren får ära. Såsom sparven far sin kos, och såsom svalan flyger bort, far en oförtjänt förbannelse förbi. Piskan för hästen, betslet för åsnan och riset för dårarnas rygg!

Ofta, när i furans krona Fläktar fara, vindar hvina, Sänder jag från denna klippa Tyst min tysta suck att flyga: O min ende, kom tillbaka! Kanske, fast svagt den ljuder Har likväl den starka vingar, Kan som svalan klyfva vinden, Genom rymder min älskling Efter kärleken är väldig, Mäktar mer än allt jorden.