United States or Iran ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och när han kom hem, var det ingenting uträttat, jorden hade varit för sur, oxarne för illa vinterfodrade, redskapen i olag, och Blomqvist, styvfadren, hade tagit harven för sin räkning, efter som han hade den tillsammans med Höjer. Det var själva olyckan att de skulle ha något tillsammans, och än värre, när de skulle göra något tillsammans, för blev det rakt ogjort.

Och när han såg gubben komma hem med fåglar lite emellan, sved det i honom. Jojo, känn du, sa styvfadren. Ja, förlåte mig, men jag tror ingen har det bra som den som tjänar! mente Höjer. Jo, du sa annat förr, du, men du visste inte bättre! gifte Höjer sig försommarn, och gubben strax efter. blev det en ny visa med kvinnfolkena, ettrigt, ettrigt.

Det här är alldeles rasande, menade Höjer, när nöden tvang honom att beklaga sig för styvfadren. Och aldrig har jag haft en glad dag sedan jag hörde upp att tjäna. hade jag maten och inga bekymmer, men sen jag fick mitt eget, får jag dräng utan lön och se hur andra äter mitt bröd opp.

Han hade nämligen gått som dräng åt styvfadren och haft hårda dagar, som han tyckte, men nu när han fått tömmarne och hade gubben ett litet undantag, skulle han leva Herrans glada dagar. började han vårarbetet och satte drängarne till sysslor, men själv skulle han moja sig ejdersträckten, som nu drog över yttre skärgårn väg norrut.

Å, det sträcker sig väl till en tre dussin! svarade arrendatorn. Ja, men jag bad dig hugga vackert! , är det inte vackert ! Och för resten sa du inte hur många det skulle vara. Därmed var revanchekriget å ömse sidor i gång, och styvfadren spelade nu djävulens roll, som gick och blåste lågorna.

Han hade nämligen gått som dräng åt styvfadren och haft hårda dagar, som han tyckte, men nu när han fått tömmarne och hade gubben ett litet undantag, skulle han leva Herrans glada dagar. började han vårarbetet och satte drängarne till sysslor, men själv skulle han moja sig ejdersträckten, som nu drog över yttre skärgårn väg norrut.

Och gubbarna retades i luven varann. Men styvfadren, som var den slugaste, gick alltid ifrån saken med vinning. Skulle Höjers piga och mjölka skogen lät gubben henne först ropa ihop alla korna till fållan, och det vann hans piga en halv timma. Inte kunde hon hjälpa det, att korna följdes åt, och det var småaktigt av Höjer att se sådant.

En rothuggare tillkallades, som svedde och högg och det ena stycket efter det andra togs opp. Men nu bestämde kontraktet, att gårdsägaren skulle hålla fall för åkrarna, och Höjer befann sig en dag invecklad i större sprängningsarbeten, som kostade kontanta pengar. Det får du igen odlingen, narrade honom styvfadren.

Slutligen blev Höjer ledsen alltihop, när han såg att han hade det sämre nu än förr, och till den fjortonde mars hade han i all tysthet tagit sig en arrendator. Nu var det Höjers tur att skratta. Arrendatorn var en rivande karl, som gick utanpå styvfadren flera gånger om. Och snart stod det kalabaliker utan ända mellan de två gårdsbrukarne, att ön slutligen fick namnet lilla helvete.

Ja, ser du, du har inte rätta förståndet du, svarade gubben, och den gång du ville snyta din arrendator, lade du grunden till allt som hänt dig sen! Detta var delvis saken, ty Höjer var född till att tjäna, men den som först brutit rätt och billighet, det var styvfadren, och därför tvang han de andra att bryta igen, såvida inte de ville under, och det ville de inte. Ont blev värre!