United States or Nauru ? Vote for the TOP Country of the Week !


Nej, men vad är det här! En liten trumpet! Var har du fått fatt i den? Tu, tu-tu, tu-tu-tu! Greta satte den för munnen och tutade av alla krafter, tills hon icke förmådde mera; hon kiknade av skratt. Därefter tog hon fram skjorta, strumpor och kalsonger och lade dem täcket mitt för näsan Tomas. Adjö, skynda dig nu...

Men flickorna togo av strumpor och skor och hängde gärdsgården. Och gumman räfsade och gick , hon var efter Carlsson före de andra; månget skämtord föll de unga tu, som de kallades. blev det middag och blev det afton. Spelmannen hade kommit med sin fiol, logen var röjd och sopad och de värsta kvistarne voro kittade med beck. Och när soln gick ner, började dansen.

Vi helsade budskapet med jubel, och vi fyra gingo i en högtidlig rad ned för den omenskliga trappan och öfverlemnade hvar sitt klädbylte till pigan, som mottog dem med en djup tystnad och med en min, som förrådde en viss förvåning, och återvände vi alla till höganloftsburen, der kandidaten satt och stoppade strumpor, ett arbete som märkvärdigt nog aldrig tröt för denna vår vällärda kamrat.

Derefter satte budejan fram den vanliga sätermåltiden, vi hängde upp våra våta kläder samt drogo oss torra strumpor, och jag tog fram mina reservskor, der jag satt sängkanten.

Kandidaten stoppade strumpor, med sinnet uppfyldt af nit mot husflugor och åtskilliga myggarter med intressant benbyggnad och utmärkta sugapparater.

Lemnade skor och strumpor stranden och sprang barfotad till byn. Efter uträttadt ärende skulle jag hem samma sätt. Jag vände tråget upp och ned det var det beqvämaste sättet att det uröst och klef åter i. Men nu höll det att tok. Midt ån slant jag den degiga bottnen och vältrade hufvudstupa ur karet, som blef liggande sidan likt en kantrad båt.

Han stack handen i fickan och tänkte ge den lille tiggargossen en stor slant, att han därför kunnat köpa en hel kostym och därtill både skor och strumpor samt en hel skjorta och dito mössa. Men han hejdade sig, han ville pröfva honom först. "Har du brådtom i dag, min lille vän?" "Nej, jag har inte ett dugg att göra."

Gamla Kerstin höll till ute i köket, där hon tvättade strumpor. Han stod stolen vid fönstret och talade i ett sträck till flingorna och snöflaken, tankar, som blixtlikt flögo genom hans hjärna, snabba som drömmar, liksom de utplånade ögonblicket efter. Till sist hade han ingenting mera att säga. Han såg sin mor. Hon sov. Tidningen hade fallit ned över hennes ansikte.

Den hade sin lilla historia, ty i gamla tider hade den varit pappas egen. var den gul och ljus, men sedan dess hade den genomgått många öden, och när den blev Svens, fick den sin nya färg. Men i dess tre lådor lågo alla de saker, som gömde minnen om den lille, men som icke fingo ligga framme. Där förvarades hans sista skjorta och det sista paret strumpor han begagnat.