United States or New Caledonia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hon tog fram den och betraktade den med ett vemodigt leende. Det var hennes sista balklänning som flicka, använd blott en gång. Den var omodern naturligtvis, mycket enkel och obetydligt dekolleterad men bortsett från några fåniga skära bandstumpar ganska söt. Och det enda vita i garderoben. Fru Olga sa till sig själv: Det är vansinnigt men jag tar den, därför att det roar mig att ta den.

Bröder, sjöng i sin ordning ynglingakören, vad det roar flickorna att gäcka oss med en låtsad klagan! De efterlängta vad de säga sig frukta ... Hymen, giv lycka och fröjd! Hymenäos, eja, Hymenäos! Flickorna fortforo: Älskad av alla är blomman, som växer i den väl omgärdade trädgården, där hon varken hotas av det betande lammet eller den ristande plogen.

Hon flög upp med ett utrop af glädje. Drömde hon ännu? Var det icke Bella, som stod der lifslefvande och glad? Var det icke hennes kära muntra röst som utbrast: ser man , en sådan flitig flicka! Här äta flugorna upp klädningen, medan du roar dig Fjäderholmarna. Hanna var ej rätt vaken ännu. Intrycket af hennes dröm var klart, att hon nästan tyckte sig drömma ännu.

Kaffet kom och blef färdigt, och under det man njöt deraf, öppnades de båda qvinnornas hjertan vid gafvel. Ser madam, berättade mjölnarmor, han har inte lust för groft. Han syr inte kläder, nej, det ids han inte, utan menniskor, kor, hästar och allting. Och han klipper riktiga svin, precist som andra svin ser di ut. Det roar han ungarna med.

Annars är jag själv mest road av att köra och sitta längst fram; men Gud vet om hon blir glad åt att ha hästsvansarna nära sig: nästan ända in fötterna. I synnerhet det bär utför och hästarna håller igen, har man dem ända upp i knäet sig. Sådant roar mig: men hon, tror jag säkert, muntras inte av lantliga upptåg: jag skall upp och fråga var hon vill sitta.

Föreställ er att ett vackert exemplar af en gammal jakthund, som väl skött sin syssla, samlade en otalig mängd villebråd i parken, gödde dem och sade till sina valpar: »Se här, pojkar, jag har med stor möda samlat dessa djur, och nu vill jag att ni roar er.

Vår teckning visar oss, huru näbbgäddan roar sig under vackra sommardagar. Vanligen simmar hon mot stranden nära ytan under slingrande rörelser. Stundom hoppar hon nästan rätt upp i luften, men faller ner igen med stjärten förut.