Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 juni 2025
Då betänkte plötsligt Jakschitch Dmitar, Att hans maka redde gift för brodren, Och han svingar sig på rappen höga Och mot Belgrad spränger fram som ilen, Att sin bror vid lif kanhända hinna. Som han nu var bryggan Tschekmek nära, Sporrar han sin häst att fly däröfver; Men med brak ger bryggans hvälfning efter, Och i fallet bryter hästen benet.
Honom svarte förarn Anton åter: "Om ej jag dem mat och brännvin bringar, Om ej jag, som lofvadt, återkommer, Fåfängt skall man söka dem i ladan. Låt mig gå; och du, bestyr hvad öfrigt." Så han sade, lastade sin påse Och, fast trött, begynte återfärden. Men i samma stund satt röfvarn Adolf I den glesa ladan med sin maka.
Hon ville helst bli hemma och vara mitt allt intill min sista stund ingen vet hur ömhjärtad hon är. Men jag har suttit och sett på henne i dag. Jag har sett hur hennes hjärta smälter, när hon tänker på din enslighet, Kristoffer, och hon ska få bli din maka, trösta dig och förljufva dina dagar. Det hjälper inte du vinkar, tös.
Det är nog för mig, att Hermione varder hans maka ... det är mitt mål ... och för dig bör det vara nog, att han till sista obolen gäldar dig sin skuld. Det är du själv, som skall sätta honom i stånd därtill.
Då sprang röfvarn Adolf fram till dörren Och med dolken höjd i handen sade: "Här är mannen; ingen född af kvinna Skall ohämnad tränga fram till tronen, Innan ett beting han gett och svurit. Svärjen lejd och vård åt förarn Anton; Då med barn och maka är jag fången." Men igenom dörren smugen redan, Talte förarn, där han stod bland männen: "Sörj för dig, zigenare!
Men nu säges, att saknaden blott och sorgen och oron Sitter i den, sen i fält mot turken den unge kaptenen Tågade ut, kvarlämnande svärföräldrar och maka. Sen rörs sällan en sträng i det gälla klaveret, och ingen Manar till glädje och dans; af främmande vimlar ej gården.
Lugn betraktar du här en trogen maka och skådar Väl uppfostrade barn, som blomstrande plantor vid bäcken, Medan en annan, från fädernebygd och bekanta och fränder Skild, kringtågar, försmådd som den oupplösliga gåtan."
"Det andra året", så sjunga de, "vid samma stund, fann Hildred Corallins unga maka i bön vid den sofvande makens bädd och i fördubblad vrede måste hon åter hasta bort att irra omkring". "Och det tredje årets stund kom", så sjunga de ännu, "och vild i stormhvirfveln kom Hildreds irrande ande för att fatta den nu slumrande Edith.
Pröfva dig då och beslut, om du vill som maka den ädle Följa och gläda hans lif och dela hans håfvor tillika." Rodnande djupt åhörde den sjuttonåriga flickan Talet och blickade ned och kunde ej svara af häpnad.
Sorgsen i hågen, ger jag dig näring, Gjutande tårar, ger jag dig dricka, Men till en jakt ej vill jag dig styrka, Styrka jag vill dig, att du må flyga, Flyga som budskap hem till min maka, Se, om den hulda lycklig och frisk är, Se, om hon redan födt mig en gosse."
Dagens Ord
Andra Tittar