Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 maj 2025
Hon älskade honom, den unge dugtige drängen, stark och härdig som han var, och så fullkomligt nykter, att ännu aldrig ett glas af den förödande drycken tömts af hans läppar. När qvällen kom, kunde intet hindra den unga flickan att med sin käraste svärma omkring i skog och mark.
"Ja, nog har du verkat förödande på getingarna alltid", sade fru Ahlbom med en blick på det stora glas akvavit, som Ahlbom just slog upp. "Vad menar du, Sofia?" frågade Ahlbom ilsket, men frun lät sig inte bekomma. "Men jag skall tala om för dig var insekterna kommer ifrån", fortsatte hon lugnt. "Ute i redskapsboden hänger ett stort getingbo."
Vi kunna knappast läsa ett bland de få »namnen, som aldrig dö», eller om någon släktets välgörare, som icke hade fördelen af att vara född, vaggad och fostrad i fattigdomens skola. Det finns intet så förvekligande, intet så förödande i sin verkan på de egenskaper, som skulle leda till högre mål moraliska eller intellektuella som ärfd rikedom.
Jag läser den sköna lilla skriften: Om glädjen att dö, och den väcker hos mig en håg att lämna denna världen. För att utforska gränslinjen mellan liv och död lutar jag mig på sängen, tager proppen ur flaskan med en cyanförening uti och låter denna sprida sina förödande dofter.
Lyster dig höra också, hur många hans frodiga hjordar Lefva om sommarn på holmar och skär, dem han äger i träsket? Femtio ulliga får och tjugu behornade getter. Aldrig störas de där af vargar, ty så är Mattias Oförtruten och käck att skjuta förödande rofdjur, Utan de trifvas i ro och föröka sin afvel beständigt.
Sådan satt jag, betalande skatt och tunga med lätthet År från år, afundad af många och prisad af alla, Tills olyckan dock kom och förstörde min glädje. En frostnatt Härjade åkern, ej skuren ännu; för förödande rofdjur Blödde min hjord. Så gick dock den kommande vintern med möda. Råg upplånte jag då och ville betala om hösten; Hösten skänkte ej råg, men gaf ispiggar på axen.
Ständigt hörde jag Kuru, det fågelrika kapellet, Nämnas med lof för dess modiga män och kunniga skyttar, Hvilka förstå att med drift utrota förödande vilddjur, Bäst dock veta att ringa en björn i hans ide om vintern. Hemma från Kuru nämndes också den kostliga björnhud, Ryssarne sålde i går, hvars like i vidd och i storlek Aldrig försports; förskräcklig den är ännu att betrakta.
Ve dig, du Efraims druckna mäns stolta krona, du hans strålande härlighets vissnande blomster på bergshjässan ovan de vinberusades bördiga dal! Se, från Herren kommer en som är stark och väldig, lik en hagelskur, en förödande storm, lik en störtskur med väldiga, översvämmande vatten, som slår allt till jorden med mat. Under fötterna bliver den då trampad, Efraims druckna mäns stolta krona.
Hur förödande det måste verka på de djupare krafterna i karaktären, detta, att aldrig åtminstone för en tid stadga sig i ett förhållande, finna ro i det och samla sig kring det. De förefalla mig så ytliga och narraktiga dessa dockteaters-känslor.
Dagens Ord
Andra Tittar