United States or Bhutan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det röck och knöck i båten, men någon fara syntes inte vara för handen ännu, förrän de kommo ut i sista stenarna och släppte landkänningen. Där gick det lite sjö och solen tycktes ha gått ner, ty det såg ut som en svart rund skiva därute. Ett stycke till, så kapar jag i värsta fall, tänkte Vestman. Och så bar det av igen. Men nu tog ekan till att slingra.
Men så friskade vinden i, ekan lade läsud under vatten, men gick för en strykande halv sida med. Carlsson blev rädd, höll sig i betten och bad, att man skulle lägga opp och reva. Gusten svarade icke, utan halade an skotet, så att vattnet kom in. Då reste sig Carlsson, blev vild och ville sätta ut en år. Men gumman tog honom i rocken och satte honom ner.
Där såg hon Gusten liggande barhuvad och framstupa nere i ekan, men han rörde sig, och under honom syntes en stor luden kropp. Är det du, mamma? hälsade Gusten utan att vända sig om. Sicken en vi ha fått fatt i! Gumman gjorde stora ögon, när hon fick se en fet gråskäl, som Gusten höll på att dra skinnet av.
Och så fick vi draggen i honom och när flyet tog i ryggen, så... Gumman hade kommit bakom nätgistorna och kunde icke gå igenom, men hon såg som genom ett flor för en spegel bakom de upphängda näten, huru alla gårdens innevånare lågo, hängde, kröpo omkring en gråskymlig kropp, som var stuvad i ekan.
Ja si, det kan jag inte säga! Ja si, det vet jag rakt inte. Så dem blev han inte klok på! Ekan plaskade fram mellan holmar och skär, medan alfågeln gäckade bakom kobbarne och orren spelade inne i granskogen; det gick över fjärdar och strömmar tills mörkret föll och stjärnorna tågade opp. Då bar det av ut på stora vattnet, där Huvudskärsfyren blinkade.
Ekan hade han låtit stryka vit med blå rand, och för att få ett mera patronaktigt utseende, när han satt till rors, hade han skaffat sig en talja av en gammal gardinkordong, så att han kunde sitta rak och styra, varförutom han inövat Rundqvist och Norman i båtsmansrodd, så att det såg ståtligt ut, när han kom farande.
Nu kommer de, tänkte han, och som patron på stället ville han vara schangtil och ta emot dem. Därför gick han ner i stugan och klädde sig, skickade efter Rundqvist och Norman, att de skulle komma och följa honom till Rågholmen och ta emot de främmande herrarne. Om en halv timme lade ekan ut ur hamnen och Carlsson satt till rors.
Det röck och knöck i båten, men någon fara syntes inte vara för handen ännu, förrän de kommo ut i sista stenarna och släppte landkänningen. Där gick det lite sjö och solen tycktes ha gått ner, ty det såg ut som en svart rund skiva därute. Ett stycke till, så kapar jag i värsta fall, tänkte Vestman. Och så bar det av igen. Men nu tog ekan till att slingra.
Men så friskade vinden i, ekan lade läsud under vatten, men gick för en strykande halv sida med. Carlsson blev rädd, höll sig i betten och bad, att man skulle lägga opp och reva. Gusten svarade icke, utan halade an skotet, så att vattnet kom in. Då reste sig Carlsson, blev vild och ville sätta ut en år. Men gumman tog honom i rocken och satte honom ner.
Och ibland strök man förbi en ruskprick, ibland ett vitt sjömärke, som såg ut som ett spöke; än lyste kvarliggande snödrivor som lärft på bleke, än döko skötvakare upp ur det svarta vattnet och skrapade mot kölen, när ekan gick över dem; en yrvaken trut skrämdes upp från sin kobbe och tutade liv i tärnor och måsar, som gjorde larm, värre än hin håle, och längst ut, där stjärnorna gingo ner i sjön, syntes ett rött och ett grönt öga av en stor ångare, som släpade fram en lång rad runda ljus, utsläppta genom salongsventilerna.
Dagens Ord
Andra Tittar